Känd åklagare till angrepp mot Ask

Foto: Carolina Byrmo/Björn Lindahl
NYHETER

Statsåklagare Nils-Eric Schultz sällade sig i dag till de jurister som har gått till angrepp mot Beatrice Ask.

Håller rättsväsendet på att tappa förtroendet för justitieministern?

Schultz publicerade i morse ett öppet brev till Ask på rättsmagasinet Paragrafs hemsida, där han uttrycker betydande oro över det lagstiftningsarbete om polisens användande av infiltratörer i kampen mot grov brottslighet som just nu pågår på Justitiedepartementet.

De två utredningar som ligger till grund för en ny lag föreslår bland annat något för rättssäkerheten så mardrömslikt som att det ska vara tillåtet att hemlighålla väsentliga uppgifter i utredningar för försvarsadvokater och misstänkta.

”Inte värdig en rättsstat”

Att en rättegång där försvaret inte har en möjlighet att bemöta kontroversiella, möjligen rent av olagliga, arbetsmetoder inte är värdig en anständig rättsstat tycks inte bekymra justitieministern.

Det finns, påpekar Schultz, även ett humanitärt och moraliskt problem med att utnyttja infiltratörer. Är det verkligen rätt att använda outbildade och oskyddade unga män i kampen mot den farligaste brottsligheten?

Före detta kommissarie Tage Åström har bekräftat att en av hans infiltratörer har blivit mördad. Det finns troligen fler som har avslöjats och skjutits.  Före detta länspolismästare Carin Götblad har i en debattartikel berättat att bara i Stockholm under ett år har informatörer stått för avgörande insatser i hundratals uppklarade fall.

Schultz avslutar sitt brev med att påpeka någonting som borde vara självklart, nämligen att polisens uppgift är att skydda medborgarna, inte utsätta dem för livsfara

Att en åklagare är så öppet kritisk mot justitieministen är ovanligt, men inte helt överraskande. Det senaste halvåret har diverse jurister varit halvt vansinniga vid två tillfällen över att Ask uttryckt missnöje med att domstolarna inte dömer tillräckligt hårt.

”Rimlig kritik”

Kritiken mot henne är rimlig: ett av de viktigaste inslagen i maktdelningsprincipen är att politikerna inte ska lägga sig i den dömande verksamheten. Den ska under inga omständigheter behöva ta hänsyn till vilka politiska vindar som blåser vid det ena eller det andra tillfället. Endast så kan rättssäkerheten upprätthållas.

Det här grälet har fått uppmärksamhet i medier. Mindre känt är att ett av justitieråden i Högsta domstolen, Stefan Lindskog, i ett ovanligt yttrande i anslutning till en dom i det närmaste sågar Justitiedepartementet.

Domen ingår i den revolutionsliknande förändring av straffen för knarkbrott som Högsta domstolen har genomfört. Tidigare dömdes narkotikabrottslingar efter tariffer. Numera ska domstolarna ta hänsyn till omständigheter som hur farlig och hänsynslös verksamheten har varit. Resultatet: i många fall kortare straff.

I sitt tillägg skriver Lindskog att Högsta domstolen med tiden har tvingats att ta på sig ett allt större ansvar för hur lagar ska tolkas och dessutom öppet börjat ha synpunkter på riksdagens "rättspolitiska argument".

Beträffande domarna för knarkbrott går han så långt som att förklara att domstolen inte hade tid att vänta på söliga politiker skulle göra någonting åt den "oacceptabla påföljdspraxis" som har utvecklats.

Justitiedepartementet, som ju Ask är högste chef för, gör kort sagt ett värdelöst arbete.

Detta är en misstroendeförklaring. Och misstron tycks vara ömsesidig: Ask är ju inte imponerad av rättsväsendet.

Det är en olycklig situation.