De träffade Nelson Mandela

NYHETER

Nelson Mandela har gått ur tiden och efter sig lämnar han ett stort tomrum.

Flera framträdande svenskar fick träffa Mandela – före han fängslades och efter hans frigivning.

Alla talar de om en varm person som betytt allt för Sydafrika och mycket för den afrikanska kontinenten.

– Jag har aldrig mött en så fantastisk person. Jag var imponerad av Dalai Lama, men Mandela är i en klass för sig, säger Thage G Petersson, riksdagens talman vid Mandelas Sverigebesök 1990.

Nelson Mandela landade i Sverige den 13 februari 1990, bara en månad efter att han frigivits efter 27 år i fängelse. Han skulle tala inför den svenska riksdagen och talmannen Thage G Petersson mötte Mandela på riksdagstrappan.

– Jag blev oerhört tagen av att han efter 27 år i fängelse kom rak i ryggen. Han var obruten men med en oerhörd vänlighet, den strömmade ur hans ögon, säger Thage G Petersson.

Unikt svenskt bistånd

Anledning till att Mandela kom så snabbt till Sverige, som första land utanför Afrika, var det stora stöd ANC mottagit från härifrån.

Ingvar Carlsson var statminister när Mandela gjorde det historiska besöket.

– Det svenska biståndet till ANC vill jag påstå är unikt i den internationella biståndspolitiken. Både för sin uthållighet i flera år och för bredden. Det var inte inte bara Socialdemokraterna och Vänstern som stödde ANC, också Folkpartiet och Centern var med. Frikyrkorna och fackliga organisationer bidrog också. Det handlade om mycket stora summor som totalt fördes över. Det visste Mandela om och det var därför han kom hit, säger Ingvar Carlsson.

Förevigades av svensk fotograf

Under besöket 1990 fick fotografen Hans Gedda tillfälle att fotografera Mandela. Det svartvita fotografiet med Nelson Mandela, med handen knuten över pannan, är känt världen över och Gedda vann 1993 World Press Photo Award för porträttet.

– Jag vågade inte fråga om det där med näven förrän de två sista bilderna, jag hade lovat att bara ta en rulle. Den första bilden skrattade han åt mitt förslag och höll händer mot hakan, den andra är den med näven, säger Hans Gedda.

Bilden på den skrattande Mandela har också fått vida spridning, den användes på framsidan av en den häftade versionen av Mandelas biografi, Conversations with myself. Till samma bok skrev Barack Obama förord.

Höll mäktigt tal

Per Wästberg, författare och medgrundare till Amnesty Sverige, träffade Nelson Mandela ett flertal gånger – både i Sverige och i Sydafrika.

Bland annat var han med och introducerade den sydafrikanske presidenten på Stadsteatern vid ett av besöken.

– Väl där böjde han sig fram, la sig på knä på scenen och skrek "men där är ju du, Lisbeth", när han såg Lisbeth Palme, och så kröp han fram och hälsade på henne. Han gillade ju Olof Palme väldigt mycket.

Under presidentvalskampanjen var Wästberg med Mandela vid flera tillfällen.

– Bland annat hörde jag honom inför tiotusentals människor på Soweto Stadium. Inför talet satte han sig på gräset och lekte med några barn. Jag gjorde också det och jag minns att jag gav honom en kram. Sedan höll han ett mäktigt tal där han sa "jag älskar er och skulle vilja ha er allihopa i min ficka", han gav intrycket att han verkligen menade det.

Gjorde starkt intryck

En av dem som fått möjlighet att intervjua Mandela är journalisten Stina Dabrowski. Hon träffade honom i presidentpalatset i Pretoria när han var president, 1994.

– Jag har aldrig träffat någon människa som gjort så starkt intryck, han var en kombination av visdom, kärlek och ödmjukhet. När jag intervjuade honom hälsade han först på chauffören, sen i tur och ordning på alla kameramän och sist på mig. Han berättade om sin barndom, om kampen mot apartheid och sin stora sorg över att han svikit sina barn för den politiska kampen.

Tolerant som ingen annan

Dabrowski, Carlsson, Wästberg och Petersson säger alla att Nelson Mandela betytt enormt mycket. För Sydafrika, givetvis, men också för hela den afrikanska kontinenten och världen i stort.

– Vi underskattar att det faktiskt kunde ha gått väldigt illa i landet. Långsiktigt blev han ett föredöme, inte bara i Sydafrika utan i hela Afrika. Man kan inte riktigt fatta hur viktig han varit för det, säger Ingvar Carlsson.

– Han är en symbol för det bästa i Sydafrika, han visade att det var möjligt att leva upp till sina högsta moraliska övertygelser. Han har visat en tolerans som ingen annan har gjort efter honom. Internationellt är han en stor symbol för den lyckade politikern, en person som enat ett land som drabbats av den värsta sortens rasism, säger Per Wästberg.

”Krig var det värsta han visste”

– Det går inte att överskatta hans betydelse, han har betytt allt för Sydafrika och för Afrika i stort, han har gett hela den kontinenten hopp om en värdig framtid. Jag tror inte det finns någon politiker som hela världen respekterar så djupt, säger Stina Dabrowski.

– Han har betytt allting. Sydafrika stod vid branten till ett fasansfullt raskrig och inbördeskrig. Han var den som lyckades undvika det, han satte sig ned och förhandlade. Mandela har visat en hel värld att man kan bygga broar mellan människor baserat på kärlek och vänskap. Krig var det värsta han visste, säger Thage G Petersson.

ARTIKELN HANDLAR OM