Kvinnorna tjänar mindre i regeringskansliet

Foto: PONTUS ORRE
En ny granskning visar att kvinnor inom regeringskansliet har lägre lön än männen.
NYHETER

Kvinnorna i regeringskansliet tjänar 88 procent av vad männen tjänar.

Där är löneskillnaderna mellan könen större än bland övriga statligt anställda.

– Reinfeldt har inte inflytande över mer än de politiskt tillsatta, säger Carl-Johan Friman, pressinformatör vid regeringskansliet.

Kvinnorna inom regeringskansliet tjänar runt 88 procent av vad männen tjänar, visar en granskning av nyhetsbyrån Siren.

Störst är könsskillnaden på Kulturdepartementet och Utrikesdepartementet, där kvinnorna i genomsnitt tjänar 83 procent av männens medellön.

Ojämställt hos jämställdhetsministern

På jämställdhetsministerns departement, Utbildningsdepartementet, tjänar kvinnorna 88 procent av männens lön.

Totalt tjänar sex personer inom regeringskansliet mer än 100 000 kronor i månaden. Samtliga är män.

Enligt Arbetsgivarverkets rapport var statsanställda kvinnors genomsnittslön 10,3 procent lägre än männens i september i fjol. Kvinnorna tjänade i snitt 29 478 kronor medan de manliga kollegorna i snitt tjänade 32 873 kronor.

År 2011 var motsvarande löneskillnad 10,9 procent. Skillnaden har minskat successivt, men relativt mycket det senaste året främst beroende på strukturella förändringar. År 2000 var löneskillnaden nästan 18 procent.

Fler manliga chefer

Löneskillnaden mellan könen har enligt verkets genomgång främst att göra med att männen oftare har mer kvalificerade arbetsuppgifter och att fler kvinnor arbetar deltid. Fler män än kvinnor är också chefer, och löner ser olika ut hos olika myndigheter.

Förklaringar finns också i utbildning, erfarenhet och vilken region kvinnor respektive män arbetar.

När faktorerna yrke, utbildning, ålder och arbetstid räknats bort finns det kvar en oförklarad löneskillnad på 1,2 procent.

Medlingsinstitutet som sammanställt lönestatistiken för 2012, har fastställt den oförklarade löneskillnaden till 6,1 procent mellan män och kvinnor i samtliga sektorer.

Räknat på det sättet har klyftan ökat något jämfört med 2011. Det förklaras av att skillnaden i gruppen privatanställda tjänstemän ökar.

”Inga osakliga löneskillnader”

Carl-Johan Friman vid regeringskansliet vill påpeka att Fredrik Reinfeldt inte har inflytande över lönesättningen direkt mer än över de cirka 200 politiskt tillsatta anställda vid kansliet.

– Han är chef över hela regeringskansliet. Men de icke-politiskt tillsattas löner är det fack och arbetsgivare som kommer överens om.

– När det gäller regeringskansliet finns inga osakliga löneskillnader. Man gör fortlöpande jämställdhetsanalyser och diskrimineringsombudsmannen, DO, konstaterar att vi har ett bra planmässigt arbete för jämställda löner.

Vad är det då som gör att regeringskansliet har relativt få kvinnliga chefer och kvinnor på kvalificerade poster, jämfört med i övrig statlig verksamhet?

– Det kan jag inte svara på. Rekrytering och bemanning sker efter vad det är för tjänster. I assistentgruppen är det till exempel runt 95 procent kvinnor och det är klart att det ger en viss bild.