Svenska mygg som sprider smittor

1 av 2 | Foto: CONNY SILLÉN
Lars Johanssons myggbett utvecklades till harpest
NYHETER

Men även i Sverige finns blodsugare som sprider sjukdomar – bland annat harpest.

– Man blir väldigt dålig, det är inget jag önskar någon att drabbas av, säger myggforskaren Jan Lundström.

Den som smittats av av den myggburna sjukdomen harpest blir snabbt dålig och får hög feber. Men det stannar inte där. Det tydligaste symtomet är ett otäckt sår på bettstället: som en krater med upphöjda kanter och en varfylld grop i mitten.

– Det ser riktigt äckligt ut, säger Jan Lundström, myggforskare vid Uppsala universitet.

”Fruktansvärt smittsam”

Ytterligare ett symtom är svullna lymfkörtlar, som kan drabba den smittade i exempelvis armhålorna eller på halsen.

– Bölderna är blåröda och kan bli stora som en mansnäve. Det är väldigt svåra att bli av med, man måste äta speciell antibiotika under en lång tid. Man blir väldigt dålig av harpest, det är inget jag önskar någon att drabbas av, säger Jan Lundström.

Bakterien som orsakar harpest, eller tularemi, beskrivs som lömsk och mystisk. Forskarna tror att bakterien, Francisella tularensis, sprids på flera sätt och mellan flera olika djur. I Sverige sprids den till människor främst via stickmyggor.

– Bakterien är fruktansvärt smittsam och finns nu också i vatten där den lever som en parasit i små encelliga vattendjur. Mygglarverna äter djuren i vattnet och när myggorna sedan är fullvuxna är de redan smittade, säger Jan Lundström. 

”Blev väldigt risig”

Lars Johansson, 60, från Örebro drabbades av harpest för några år sedan.

Det var en sensommardag när han satt och skådade fåglar vid naturreservatet Kvismaren som han tror att han blev smittad.

– Jag fick ett myggbett i tinningen som inte ville läka. Sedan fick jag hög feber och blev väldigt risig. Jag hade ont i musklerna och lederna och mådde skitdåligt, säger han.

Lars kände till sjukdomen och misstänkte att det var harpest som han hade drabbats av. Och mycket riktigt, läkaren på sjukhuset i Örebro konstaterade smittan och skrev ut penicillin till Lars.

– Jag blev sängliggande men efter kanske en vecka var jag frisk igen.

Ett hundratal svenskar smittas av harpest varje år, men även om sjukdomen är besvärlig är den inte dödlig. Ett dödsfall inträffade i Värmland 2010 men den mannen var skör på grund av andra sjukdomar.

”Ser otäckt ut”

En annan smitta som sprids via myggor i Sverige är Ockelbosjukan. Från den första augusti förekommer den i hela landet, undantaget fjällkedjan, och drabbar upp emot 50 svenskar varje år. Men eftersom det inte finns någon rapporteringsplikt vid insjuknande kan mörkertalet vara stort.

Det virus som orsakar Ockelbosjukan sprids från fåglar till människor via en stickmyggan Aedes, samma myggart som sprider Denguefeber i Thailand. Den drabbade får först allmänna infektionssymptom. Sedan kommer utslagen.

– Man får röda utslag över hela kroppen, utom i ansiktet. Det ser väldigt otäckt ut, säger Jan Lundström.

Symptom kan bli bestående

Sedan blir det ännu värre och man kan få svårt att röra sig, med stela, ömma leder. För de flesta håller besvären i sig ett par veckor, andra blir aldrig av med dem.

– 25 procent av patienterna fortsätter att ha ledproblem, vissa resten av livet.

Vill man undvika harpest och Ockelbosjukan gäller det att klä på sig.

– Från senare delen av juli ska man vara försiktig och undvika myggbett. Man bör ha på sig löst sittande, täckande kläder om man ska vara ute i naturen. Resten av kroppen ska man smörja med myggmedel, säger Jan Lundström.

FAKTA

Harpest

Under 2012 anmäldes 590 fall av harpest. Det är det högsta antalet sedan 2003 och en ökning med 69 procent från 2011. Drygt en tredjedel av fallen stod Norrbotten för.

Harpest har rapporterats i Sverige sedan 1931. Antalet fall har varierat kraftigt, från inga alls vissa år till 2 700 fall toppåret 1967. Under de senaste 15 åren har infektionen spridit sig från Norrland och söderut i landet. Det senaste decenniet har några 100-tal fall anmälts varje år – samtidigt har åren med hög förekomst av fall infallit allt oftare.

Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten.

Det bästa sättet att skydda sig från sjukdomen är att undvika myggbett.

Källa: Smittskyddsinstitutet

FAKTA

Andra otäcka sommardjur

  Bin och getingar sticker oss för att försvara sig. Trampar vi i deras bo kommer arbetsbina ut och attackerar för att skydda boet. Sticket gör ont men för många kan det också vara dödligt. Vissa människor kan få en allergisk chock av giftet i taggen, i värsta fall med andnöd, blodtrycksfall och dålig blodcirkulation som följd. 1-2 personer dör varje år och har då oftast blivit stuckna i ansiktet eller på halsen.

  Fästingar är de värsta smittspridarna i Sverige och kan ge både Borelia och TBE. Om fästingbettet svullnar upp och får ett rött utslag stort som en femkrona runtom, kan det vara Borelia. Borelia orsakar hudförändringar, domningar, klåda, led- och muskelvärk och feber - symptom som kan botas med antibiotika.

Fästingburen hjärnhinneinflammation, TBE, kan man i värsta fall dö av. Viruset kan ge svår inflammation i hjärnan och nervsystemet och går inte att bota med antibiotika. Det enda skydd som finns är att vaccinera sig. TBE finns främst i Mälardalen och östra Svealand. 200 får diagnosen TBE varje år, ett fåtal av dem dör av sjukdomen.

  Huggormar är giftiga men betydligt mindre farliga än getingar och bin. I Sverige har vi inte haft något dödsfall av huggormsbett på 19 år. Innan dess dog en person vart tionde år. Man ska alltid söka vård om man blivit biten.

  Älgar är farliga i trafiken och det djur som förekommer mest i viltolycksstatistiken. Under sensommaren och hösten dör flest människor i trafikolyckor med älg. Långt fler människor dör i krockar med älgar än av getingstick.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet och Vårdguiden.

ARTIKELN HANDLAR OM