”Det får inte bli som här”

Löfven om priset som sydkoreanerna får betala för landets starka tillväxt

1 av 4
NYHETER

■ ■ Valrörelsen har börjat.
■ ■ Det har vår supervalbevakning också.
■ ■ Aftonbladets Malvina Britts och Anette Holmqvist följer med Stefan Löfven och granskar landet som så många politiker inspireras av. Och bevakar statsministerkandidatens minsta steg.
■ ■ Följ alltihop på Aftonbladet.se och i Aftonbladet.tv.

Seoul. Långa arbetsdagar, stenhårt pressade barn och fackföreningar som förbjuds.

Priset för Sydkoreas ­explosionsartade tillväxt är högt.

– Sverige behöver höja sin standard, men det får inte bli som här där ­studenterna pluggar 60 timmar i veckan, säger Stefan Löfven (S).
Gigantiska tv-skärmar och glittriga reklamskyltar pryder skyskraporna i Sydkoreas huvudstad Seoul. Kostymklädda affärsmän halvspringer på gatorna på väg till sina jobb i finanskvarteren.

Här finns själva sinnebilden av utvecklingen landet genomgått, från fattig jordbruksnation till en av världens starkaste ekonomier.

”Hinner inte njuta”

Men medaljen har också en baksida.

– Man brukar säga att Sydkorea är ett rikt men inte särskilt lyckligt land. Det är ett samhälle som präglas av väldigt, väldigt stark konkurrens. Man arbetar så mycket, så länge och så hårt att man inte hinner njuta av livet, säger Lars Danielsson, Sveriges ambassadör i Seoul.

Förutom att man arbetar näst mest i världen tvingas också barnen att prestera på topp. Skoldagar och läxor i över 60 timmar i veckan är vanligt för gymnasieelever.

Stefan Löfven är i staden för att bland annat studera hur Sydkorea arbetat med högre utbildning.

– Även Sverige behöver höja sin standard, det är ofrånkomligt i en global ekonomi där arbetsmarknaden kräver allt mer. Men om vi strävar efter 40 timmars arbetsvecka kan vi ju inte begära att studenter ska plugga i 60 timmar, säger ­S-ledaren.

De flesta stora svenska ­företagen finns representerade i Sydkorea. Flera av de företag och organisationer Löfven möter under resan vittnar om ett arbetsliv med välutbildad och arbetsvillig personal men där obetald övertid är regel och fack­liga organisationer knappt exi­sterar.

Vill se ett globalt avtal

Löfven menar att den ­typen av problem är en av anledningarna till att han driver förslaget om ett nytt globalt Saltsjöbadsavtal, the new global deal.

– Vi ska säkerställa att ­hela världen har samma grundförutsättningar. Vi kan inte skriva ett avtal om arbetstid, arbetsförhållanden eller löner men de grundläggande förutsättningarna för att löntagare i Sydkorea och andra länder ska ha samma möjlighet att tillgodose sina villkor, det är viktigt.

Röster om situationen i Sydkorea

”Arbetstagarna har inget inflytande”

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ­basar också över världsfacket ILO:s gren för fackliga- och mänskliga rättigheter.

Han menar att ­priset för Sydkoreas snabba utveckling varit högt.

– Arbetstagarna i Syd­korea betalar ett högt pris i form av alltför långa arbetsdagar, låg arbetssäkerhet och inget inflytande. Produktionstakten hålls uppe ­genom ackord och leder till att de anställda är emot ­olika typer av arbetsrotation då det medför lägre lön, säger han.

– I Sverige har vi på ett bra sätt lyckats förena hög ekonomisk tillväxt med fackliga rättigheter och schysta ­arbetsvillkor. På många sätt har vår arbetsmarknads­modell varit en förutsättning för tillväxten. Det är dock ­uppenbart att Sydkorea ­anser att fackliga organisationer samt internationella regelverk är ett hot mot den ekonomiska utvecklingen. Därför har utvecklingen för mänskliga och fackliga ­rättigheter gått långsamt fram.

”Bra på att nå sina mål”

Lars Danielsson, Sveriges ambassadör i Seoul:

– Jag tycker vi ska ta deras målmedvetenhet med oss till Sverige. Här är man bra på att ställa upp mål och nå dem. Men vi ska akta oss för att pressa ungdomar, jag är rädd för den långsiktiga ­effekt det kan få.