”Vår mark förgiftas av era pensionspengar”

Foto: LOTTE FERNVALL
”Det är inte rätt att pengarna från AP-fonderna investeras i blod, eld och tårar”, säger Federico Guzman till Aftonbladet.
NYHETER

Svenska AP-fonderna investerade i ett gruvprojekt som skulle förgifta marken och hota 30 000 småbönder i Ecuador.

När Federico Guzmán protesterade, fängslades han – anklagad för terrorism.

– Självklart ska svenska folket ha rätt till pension, men det är inte rätt att pengarna från AP-fonderna investeras i blod, eld och tårar, säger han till Aftonbladet.

Mord, misshandel, fängelse för demonstranter och tvångsförflyttningar av hela byar. Det är en del av vad bolagen, som svenska pensionspengar går till, kritiserats för.

I dag debatteras AP-fondernas investeringar i riksdagen.

Federico Guzmán från organisationen FOA, Federationen för bondeorganisationer, kommer från bergsområdet Kimsakocha i Ecuador.

Anklagades för terror

Där har kanadensiska bolaget IAM Gold prospekterat för gruvdrift och fått licens för 12 000 hektar mark. Sedan ett decennium har befolkningen protesterat, eftersom jorden och vattnet för runt 30 000 småjordbrukare förorenas allt mer av verksamheten.

Guzmán är en av ledarna för proteströrelsen i Kimsakocha. För det har han fängslats, anklagad för terrorism.

– Jag dömdes till 12 års fängelse, men eftersom så många protesterade mot domen släpptes jag trots allt efter åtta dagar, säger han.

För ett år sedan uppmanade FN:s Kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter den ecuadorianska staten att respektera lokalbefolkningens rättigheter.

Fram till i somras hade Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden mångmiljoninvesteringar i gruvbolaget. Nu har man bara kvar några hundra tusen av insatspengarna.

"Hur tar man ansvar?"

– Men prospekteringarna är ju gjorda. Federico har redan suttit fängslad. Hur tar man ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöringen som investeringarna redan lett till? Och det här är bara ett exempel av de oetiska bolag där AP-fonderna investerat, säger Aron Lindblom på Kristna fredsrörelsen.

Det är en av organisationerna som bjudit in företrädare för de latinamerikanska lokalbefolkningarna som kämpar mot de AP-fondstödda gruvbolagen till Sverige.

Organisationen Latinamerikagrupperna gjorde i mars i år en sammanställning över AP-fondernas investeringar i gruvindustrin i Latinamerika, som beskrivs som djupt problematisk.

Guzman vädjar till svenska folket och beslutsfattarna:

– Självklart ska svenska folket ha rätt till pension, men det är inte rätt att pengarna från AP-fonderna investeras i exploateringsprojekt som inte tjänar lokalbefolkningens intressen utan tvärtom bara sår blod, eld och tårar. Vi kommer att fortsätta göra motstånd. Vi ger inte upp även om de försöker fängsla eller döda oss.

Tvångsförflyttar människor

Johana Rocha Gómez från organisationen Tierra Digna, Colombia, är en annan inbjuden.

Fyra av AP-fonderna investerade mellan 11 och 94 miljoner kronor i kanadensiska Glencore som utvinner kol i Cesarprovinsen i Colombia. Projektet har kritiserats at flera människo- och miljörättsorganisationer för att ha förgiftat marken, skövlat skogar och tagit mark- och vattenresurser.

– Den colombianska regeringen har nyligen kommit fram till att regionen inte är lämplig att leva i längre, på grund av Glencores verksamhet. Därför sker nu tvångsförflyttningar av lokalbefolkningen, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att väldigt få människor är medvetna om att deras pensionspengar investeras på det här sättet. Vår mark förgiftas med hjälp av svenska pensionspengar.

Tidigare har svenska pensionsinvesteringar på 300 miljoner kronor i kanadensiska guldgruvbolaget Goldcorp i Guatemala uppmärksammats, som även det lett till förgiftningar av mark och vatten och att människor tvingats flytta från sina gårdar.

Diodora Hernández, en av ledarna för de lokala protesterna, blev skjuten i ögat av en av företagets underleverantörer och en annan protestledare mördades.

Andelar i många oljebolag

AP-fondernas investeringar i kärnkraft och fossila bränslen, i storbolag som Exxon Mobil, Chevron och Total, har även fått stark kritik från miljöorganisationer.

Fem av AP-fonderna äger andelar i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva kol-, olje- och gasföretag.

Värdet av innehaven är 32 miljarder kronor – drygt tre procent av fondernas totala investeringar, enligt en kartläggning som svenska Världsnaturfonden, WWF, genomfört. 

– Riksdagen måste ge AP-fonderna nya ägardirektiv så att de kan börja avveckla de fossiltunga innehaven och investera mer i förnybar och hållbar energi. AP-fondernas nuvarande investeringar går inte ihop med de mål som Sverige och omvärlden säger sig vilja ha för att undvika katastrofala följder av klimatförändringarna, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF i ett pressmeddelande.

Svensk häktad efter protest

Ryska Gazprom är också ett stort AP-investeringsobjekt.

Företaget borrar bland annat efter olja i Arktis, där 30 Greenpeaceaktivister greps vid en protestaktion mot bolaget vid en oljerigg i september. Fortfarande sitter 27 häktade, däribland en svensk.

– Jag är inte insatt i detaljerna kring det bolaget, säger Ossian Ekdahl, chef för kommunikation och ägarstyrning, Första AP-fonden:

– Vi följer de restriktioner och regler vi har för våra investeringar. För utländska bolag sker det framför allt via Etikrådet.

Etikrådet är ett gemensamt kontrollorgan för AP-fonderna som ska se till att bolagen som fonderna investerar i inte kränker mänskliga rättigheter eller begår miljöbrott. Upplägget kritiseras av flera människorättsorganisationer för att inte vara oberoende, eftersom representanterna i rådet är kollegor med fondstyrelserna. Kritik har även kommit mot bristen på insyn.

Hur gör ni för att följa upp att bolagen inte begår övergrepp?

– När vi får reda på att något inträffat skriver vi brev till bolaget och kollar upp vad som hänt, vad de gjort och vad de tänker göra åt det. Vi har telefonsamtal och vi träffar dem om det behövs. Vi sätter upp mål för vad vi vill uppnåför varje bolag vi engagerar oss med.

Har uteslutit bolag

Men tror ni att bolagen självmant vill berätta om de betett sig oetiskt?

– Vi använder flera olika källor, det är inte bara bolagen vi frågar. En viktig källa är ett konsultföretag som vi låter gå igenom vår portfölj två gånger per år, säger Ekdahl.

Går det att investera etiskt i stora gruv-, olje-, gas- och kolbolag?

– Ja, de ska naturligtvis följa de lagar och regler som finns i området och vi jobbar bland annat i flera olika samarbetsprojekt med andra investerare för att påverka så att lagstiftning och regler på området blir bättre och svårare att missbruka.

– Vi har dialoger med ett antal sådana bolag, där vi försöker påverka hur de sköter sin verksamhet. Ofta lyckas vi förändra men vi har också exempel på bolag, som gruvbolaget Freeport, där vi inte lyckats nå våra mål i dialogen. I sådana fall utesluter vi bolaget från investeringar.

Hur är det möjligt att trycka på för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling när det övergripande målet är hög avkastning?

– Vi ser inte det som ett problem, för vi tror att bolag som sköter sig på etik- och miljöområdet ger en högre avkastning och lägre risk på sikt. Det är jag övertygad om.

"Svårt leda i bevis"

Finns något konkret exempel på att det fungerar så?

– Nej. Det är alltid svårt att leda sådana saker i bevis. Men det finns ett antal bolag som inte tagit hänsyn till exempelvis miljörisker, där miljö och människor sedan drabbats. Då har bolaget också drabbats och aktiekursen har sjunkit.

Vad säger ni om krav på att låta etiska mål jämställas med avkastningsmålet?

– Det är en politisk fråga som ska diskuteras i riksdagen. Det är inte något fonden har anledning att uttala oss om. För oss är inte det inte en motsättning eftersom vi tror att avkastning och gott uppförande på sikt går hand i hand.

Riksdagsledamoten Ulla Andersson (V) är en av dem som talar under riksdagsdebatten i dag.

– Man investerar i bolag som bryter mot mänskliga rättigheter och begår grova miljöbrott. Etiska rådet räcker inte för att utvärdera investeringarna. Den här frågan har vi tagit upp i många år. Vi vill inte leva på förtryck av andra människor och stöld av andras tillgångar, säger hon till Aftonbladet.

Johan Florén, kommunikationschef, Sjunde AP-fonden, uppger att det skulle bli problematiskt att jämställa etik- och avkastningsmål.

– Vi styrs av folkets vilja och vill de att det ska göras, så gör vi så. Men man kan i så fall se många potentiella mål - allt från att stötta småföretag, infrastruktur i Sverige, järnvägen, eller kanske biståndsprojekt i andra länder. Hittills kan man nog säga att man inte kan använda svenska pensioner som en politisk verktygslåda.