Nya antikroppar ger hopp åt forskningen mot Alzheimer

Svensk forskare: Det här är glädjande

NYHETER

Två nya antikroppar mot Alzheimer har gett demensforskarna nytt hopp.

De störande placken i hjärnan minskade hos försökspersonerna.

– Vi har sett signifikanta, statistiskt bevisade, förbättringar av minnet, säger Kai Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs Universitet.

De två studierna av antikropparna är inne i så kallad fas tre och bygger på flera tusen testpersoner i ett flertal länder.

Sverige är med i studien bland annat genom att prover analyserats vid laboratorier i Göteborg.

– Studierna bygger på två läkemedelsprövningar som nyligen publicerats. Det är antikroppar mot äggviteämnet beta-amyloid, ett protein som i hjärnan klumpar samman sig till det man kallar för plack.

Forskarna har länge misstänkt att det är just placken som ligger bakom Alzheimers sjukdom genom att skada nervcellerna så att de förtvinar.

– Men med säkerhet vet vi det först när man kan se att patienterna blir bättre av att ta bort placken.

Hittills har inget läkemedel kunnat ta bort placken. De godkända mediciner som idag finns på marknaden är symptomlindrande mediciner som påverkar signalämnena i hjärnan.

– De två antikropparna startar i stället högre upp i orsakskedjan, förklarar Kai Blennow som också är överläkare på Neurokemilaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I den ena studien med ena antikroppen kunde man se att placken inte byggde på sig lika mycket, och tecken på att nervskadans intensitet minskade under behandlingen.

– I den andra studien såg man konkreta resultat, att patienterna blev mindre uttalat sämre än de som fick placebo. Det var signifikanta, statistiskt bevisade, skillnader vad gällde minnet och de kognitiva funktionerna som påverkas av Alzheimers sjukdom.

Att antikropparna inte visat ännu bättre resultat menar forskaren beror på tidpunkten de sattes in.

Studierna i fråga startades för tio år sedan när de diagnostiska metoderna inte var så utvecklade som idag.

– Sannolikt startar man med antikropparna för sent. Nu har vi tagit fasta på det.

I de nya prövningar som nu startat fångar man upp patienterna tidigare och går in i en fas av sjukdomen när man bara har lätt nedsatt minne.

– Med bättre diagnostiska metoder och med hjälp av t ex PET-kamera kan man tidigare påvisa så kallad amyloidstörning. Det ökar chansen att dra nytta av medicinerna.

– I USA har de även startat studier på personer som ännu inte ens fått symptom men som i diagnostiska tester visat tidiga tecken på plack.

Enligt Kai Blennow dröjer det sannolikt fem år till innan man vet mer om de färska resultaten, och sedan ytterligare något år innan godkända läkemedel med antikropparna kan finnas på marknaden.

– Det är en bit kvar att gå men det här är glädjande. Det är ett gott tecken att vi är på rätt väg.

På Alzheimerföreningen i Sverige välkomnar man varje steg på vägen mot en lösning av de demenssjukdomar som hundratusentals svenskar lider av.

– Om forskarna själva säger att en av antikropparna inte bara lindrar utan till och med bromsar sjukdomsförloppet, då är det bra. I så fall är vi inne i andra generationens läkemedel efter de första som bara lindrat symptomen, säger ordförande Krister Westerlund.

De nya studierna belyser också ett problem som Alzheimerföreningen i decennier försökt belysa, menar han.

– Att få komma till en specialist och få en diagnos så tidigt som möjligt har nu visat sig vara viktigare än någonsin.

ARTIKELN HANDLAR OM