Statlig skola sår split i partiblocken

På punkt efter punkt beskriver Lewin hur skolan försämrats och han skriver rakt ut att det var "statens fel att kommunaliseringen inte blev så bra".
NYHETER

Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna i ena lägret.

Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet i det andra.

Frågan om skolan bör förstatligas eller inte splittrar både Alliansen och de rödgröna partierna.

På måndagen presenterades regeringens utredning, som kommit fram till att kommunaliseringen av skolan för 20 år sedan är ett fiasko.

Båda blocken skyldiga

Elevresultaten har gått ned, skolorna har blivit mer ojämlika och läraryrket har tappat i lön och status, konstaterar utredaren Leif Lewin.

Han fördelar skulden för misslyckandet jämnt över blockgränserna: Dels gjorde S-regeringen och dåvarande skolminister Göran Persson fel som införde reformen för oplanerat och snabbt 1991.

Men även den efterföljande borgerliga regeringen gjorde fel som därefter avskaffade de statliga styrmedlen som Socialdemokraterna hade behållit över skolan. Det ledde till att tillsyn och behörighetskrav på lärarna försvann, kunskapsmålen blev abstrakta och svårtillämpade.

– Fria skolvalet och friskolereformen har lett till större skillnade mellan skolorna och har försvårat för skolans likvärdighetsmål, sa Leif Lewin under en presskonferens på regeringskansliet.

Frågan splittrar både Alliansen och de rödgröna partierna mitt itu.

Bör skolan förstatligas?

Så här svarar partierna då Aftonbladet ringer runt:

Modetaterna: NEJ

Tomas Tobé, skolpolitisk talesperson:

– Nya Moderaterna delar analysen att staten har tagit för lite ansvar. Men tiden nu är inte för politiskt käbbel utan för gemensamt ansvar för både kommun och stat. Vi behöver satsa på fler speciallärare, mer undervisningstid och att skickliga lärare får högre lön.

Centerpartiet: NEJ

Ulrika Carlsson, skolpolitisk talesperson:

– Nej, det behöver den absolut inte. I dag kommer utredningen och han pekar på svagheter i genomförandet av reformen. Men bara för att den inte genomfördes bra betyder inte det att grundtanken är rätt. Vi tror på att huvudmannen ska finnas så nära verksamheten som möjligt, utifrån de styrdokument som finns från statens sida. Det finns en massa bra skolor och i stället för att riva upp himmel och jord för att förstatliga bör man titta på framgångsexemplen och lära av dem.

Folkpartiet: JA

Jan Björklund, partiledare:

– Kommunaliseringen av skolan är ett misslyckande har utredningen visat. Jag delar den bedömningen. Kommunaliseringen har bidragit till sjunkande status för läraryrket, sjunkande kunskapsresultat och försämrad likvärdighet. Jag tror att en förstatligad skola skapar bättre förutsättningar för högre status för läraryrket, en likvärdig skola och högre resultat, sa han på dagens presskonferens.

Han förklarade också att han jobbar på att övertyga sina allianskollegor i frågan.

Kristdemokraterna: NJA

Annika Eclund, skolpolitisk talesperson:

– Jag vill inte svara ja eller nej på det för jag vet inte vad förstatligande innebär. Vi har öppnat dörren för ett ökat statligt ansvar i första hand när det gäller resurser, men även när det gäller kunskapskrav. Kommunerna står inför olika utmaningar. Men man ropar på återförstatligande som svar på alla frågor, utan riktig debatt om vad det innebär. Vad ska man lämna till den lokala nivån och vad ska man lämna åt professionen? Där måste vi bli tydligare.

Miljöpartiet: NJA

Gustav Fridolin, språkrör:

– Vi står inte på den position som Moderaterna gör där man säger nej till varje förändring.

Vi vill se en skolkommission där man samlar politiken, dem som jobbar i skolan och de bästa forskarna för att bygga ett skolsystem där alla elever får en andra chans. Man bör ha större statligt ansvar för skolan. Men ska man genomföra en stor organisationsförändring som ett förstatligande skulle innebära måste det göras tillsammans med dem som jobbar i skolan; båda lärarfacken. Vad utredningen visar i dag var hur fel det blir när man inte frågar lärarna.

– De stora systemförändringarna får inte stå i vägen för det vi kan göra redan nu: statligt ansvar för höjda lärarlöner, mer tid för elever genom fler lärare och förbättrad arbetsmiljö för lärare och elever.

Socialdemokraterna: NEJ

Ibrahim Baylan, skolpolitisk talesperson:

– Vi menar på att det är fullt möjligt för staten redan i dag att avsätta avsevärda resurser till lärarna och för eleverna. Det behövs ingen stor, obeprövad omorganisation för det.

– Det är viktigare att här nu stärka skolan och lärarna, öronmärka resurser och stärka eleverna genom mindre klasser. Det är fullt möjligt att göra redan nu, men anledningen till att det inte skett är att vi haft en regeringen som i stället prioriterat skattesänkningar.

Vänsterpartiet: JA

Rossana Dinamarca, skolpolitisk talesperson:

    – Vi är för ett förstatligande av skolan. Decentraliseringen av skolan har inneburit en mindre likvärdig skola, att det ser väldigt olika ut från kommun till kommun hur mycket man satsar på skolan. Men vi ser också att effekterna som segregering även har att göra med det fria skolvalet och friskolereformen. Dessa tre reformer hänger ihop.

Sverigedemokraterna: JA

Carina Herrstedt, skolpolitisk talesperson:

– Vi tycker att staten bör stå som huvudman för skolan, eftersom vi tycker att skolan bör vara mer likvärdig. Det ska inte spela någon roll var man bor, om man bor i en rik eller fattig kommun. Resurserna ska vara lika för alla elever.  Men vi förespråkar att man gör en ordentlig utredning om hur ett förstatligande ska gå till. Det är inte bara det som är lösning på skolans problem.

ARTIKELN HANDLAR OM