Så blev skolan en vinstmaskin

Aftonbladets avslöjande om Acade-medias vinster väckte uppmärksamhet.
NYHETER

Politiker från alla håll drömde om den fria skolan.

På 1990-talet blev den verklighet.

I dag får aktiebolag miljarder i skolpeng – samtidigt som de kan planera vinster till att bli ränteutgifter.

Hur blev det så?

Först var det ett socialdemokratiskt projekt.

Göran Persson, då S skolminister, drev igenom kommunaliseringsreformen 1991. Nu skulle skolorna bli kommunernas ansvar.

Snabbt blev den friare skolformen intressant för fler partier.

”Ett system som ger elever och föräldrar rätt att välja skola kan bidra till att minska segregationen”, sa Bengt Westerberg, Folkpartiets partiledare, när han samma år skulle sälja in det fria skolvalet till riksdagen.

1992 blev propositionen från nya skolministern Beatrice Ask (M) verklighet. Med en skolpeng som flyttade med varje elev kunde eleven med förälder själv välja skola.

”Ett garanterat bidrag till de fristående skolorna ökar möjligheterna för dessa att verka och utvecklas”, löd propositionen.

Över 20 år senare är skolan väljarnas viktigaste fråga inför riksdagsvalet.

Att företag kan göra vinst på vård, skola och omsorg har dessutom blivit en av de hetaste politiska frågorna.

Skolföretagen växer.

Att veta om företagen gör vinst på verksamheten är svårare.

”Höjt kvaliteten”

Det finns ingen samlad nationell statistik över skolpengen, skolors främsta intäkt. Bidraget fördelas av hemkommunerna, summan varierar.

Skolverket samlar i stället kostnaderna, vilket blir den enda fingervisningen om hur mycket skolpeng skolan haft att spela med:

De fristående grundskolorna gjorde av med sammanlagt 9,8 miljarder 2012. De fristående gymnasieskolorna 8,3 miljarder.

På många vis har den svenska skolan blivit världsunik.

Nästan vem som helst får starta skola med hjälp av skattemedel och driva den med vinst. Så ser det inte ut i Danmark och Norge. Där tillåts inte vinstintresse i skolan.

– Vi gick från världens mest centraliserade till 
världens mest decentraliserade skola utan några utvärderingar eller diskussioner. Det är fortfarande ett mysterium hur det gått till, sa Jan-Eric Gustafsson, professor vid Göteborgs universitet i förra veckan. Han är en av tio ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien som vädjat om stopp för vinster i välfärden i en debattartikel.

Claes Nyberg, vd på Friskolornas riksförbund, tycker att friskolorna har höjt kvaliteten i skolan.

– Det finns ett stort missnöje med den kommunala skolan, att den inte levererar kvalitet. Elever, föräldrar och anställda är mer nöjda med de fristående verksamheterna. Friskolor har generellt högre resultat.

Skatteplanering

Den vanligaste ägarformen för en friskola är aktiebolag. Enligt Friskolornas riksförbund är 70 procent av huvudmännen aktiebolag. Siffran ökar.

– Det beror på två saker: när man startar en skola i dag är kraven tuffare, när man behöver ta ett första lån tycker banker ofta att det är enklare att förhålla sig till aktiebolag. Det andra är att många som startar på idéburen grund vid ett generationsskifte kommer fram till att ägarformen är bra för att skolan ska leva vidare.

Aftonbladet kunde förra veckan berätta att Sveriges största friskolekoncern Academedia för över skolbolagens vinster, senast 333 miljoner kronor, till framförallt ränteutgifter på lån i
 egna holdingbolag – något Skatteverket kallar skatteplanering.

Claes Nyberg håller inte med.

– Vi tycker inte att det är konstigt att man tar vanliga bankkrediter för att investera i verksamhet och sen 
betalar vanliga räntor på det. Det är ett vanligt sätt att driva en affärsrörelse.

Han är kritisk till Skatteverkets rapport, där man kallar de förlorade skatteintäkterna genom förvärvsstrukturer som Academedias för ”ett hot mot svenskt skatteunderlag”.

– Man ställer sig frågan om 
det är så att Skatteverket ser alla ränteutgifter man gör i företag 
eller föreningar för att betala banklån som skatteplanering.

När Beatrice Ask, som nu är justitieminister, fick frågan 2003 om hur det fria skolvalet utvecklat sig sa hon:

– Det var nog ingen som såg koncerner framför sig. Diskussionen handlade om att det skulle finnas alternativ till den kommunala skolan, till Dagens Nyheter.

Frågan är om hon var ensam om att se det så.

Många av de som var engagerade i skolreformerna på 90-talet är nämligen samma personer som i dag är involverade i skolkoncerner.

Några exempel:

Kunskapsskolans ägare, Peje Emilsson (M), drev friskolefrågan redan tidigt 1980-tal.

Vice vd på Kunskapsskolan, Odd Eiken, var statssekretare i högerregeringen som drev igenom friskolereformen.

Michael Storåkers, sakkunnig åt dåvarande statsminister Carl Bildt, gjorde miljonklipp när hans friskoleföretag Pysslingen köptes av riskkapitalbolaget Polaris (för att sedan säljas till Academedia).

Även bland socialdemokrater finns det friskolevurmare.

Skolan under lupp

Friskolornas riksförbunds förra ordförande Kjell-Olof Feldt var i början av 1990-talet medlem i friskolelägret inom S.

Pär Nuder, som satt i riksdagen för S från 1994 till 2009, och hann vara finansminister och Göran Perssons närmste man, är i dag rådgivare i riskkapitalbolaget EQT, vars fond EQT V äger Academedia.

Och Widar Andersson, tidigare riksdagsledamot och ersättare i Europaparlamentet för S, är ordförande i Academedias advisory board.

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sa tidigare i Aftonbladet att det är ett problem att politiker hamnar i bolagstoppar ­inom välfärden.

– Det är demokratiskt och principiellt problematiskt att politiker tar med sig kunskap, nätverk, adressbok och djupa ­insikter i hur den offentliga sektorn fungerar. Det riskerar att dels skapa faktiska oegentligheter med jävproblem, dels suddar det ut gränserna mellan den politiska sfären och den affärsmässiga.

En sak är säker.

Skolverksamheten är under lupp.

I förra veckan lämnade regeringen en proposition om villkor för fristående skolor till riksdagen, som tagits fram med en del oppositionspartier.

Ett par förslag – och lagändringar – föreslås. En del av dem mer kontroversiella än andra:

Skolinspektionen föreslås få utfärda förelägganden om den upptäcker brister i lärarresurser. Dessutom föreslås myndigheten också få granska ägarekonomin.

Kvaliteten brister

Friskolornas riksförbund är kritiskt till en del förslag:

– I den ekonomiska granskningen är det otydligt vad man vill åstadkomma med ett exakt mått. När det gäller lärartätheten har OECD sagt att det är kvaliteten i klassrummet som brister i Sverige. Vi har inte problem med lärartäthet i svensk skola, säger Claes Nyberg.

Propositionen är inte det enda som kan påverka friskolor.

Just nu pågår också en översyn av beskattningen av bolag och en ägarprövningsutredning som ska ta reda på vilka krav som kan ställas på företag inom välfärdssektorn.

Försöker rädda friskolorna

Men Claes Nyberg tror inte att ett förbud mot vinster i välfärdsföretag, eller vissa ägarformer, är nära förestående.

Pedagogikprofessorn Mats Ekholm som var generaldirektör för Skolverket under friskolereformen har länge varit kritisk mot ägarformerna i friskolan.

Han har en klar bild av de utredningar och propositioner som kommer från regeringen:

– Politikerna försöker rädda själva konstruktionen med fristående skolor. Efter 20 år skulle man kunna säga ”äh, vi lägger ner det här”, men en så djärv inställning kan inte politiker ha. Då gör man som man gör nu, rättar till konstruktionen och ger den en chans till.

FAKTA

PÅGÅENDE UTREDNINGAR

Ägarprövarutredningen:

Utredaren ska lämna förslag på krav som säkrar att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang. Utredaren ska även bedöma om det är rättsligt möjligt och lämpligt att införa kriterier för vad som ska betraktas som varaktigt ägande i friskolesektorn.

I uppdraget ingår också att utreda om det är rättsligt möjligt och lämpligt att kräva att ett aktiebolag som driver fristående skola helt eller delvis ska ha till syfte enligt aktiebolagslagen att bedriva utbildning av god kvalitet för att få tillstånd att driva verksamheten.

Status: Utredningen ska vara klar 1 november 2014.

Företagsskattekommittén:

Ska se över beskattningen av bolag. Kommittén ska också föreslå regeländringar för att skydda den svenska bolagsskattebasen i en allt mer globaliserad värld.

I uppdraget ingår vidare att se över möjligheten att införa källskatt på räntebetalningar samt ta fram förslag på regler om detta. Även reglerna om koncernbidrag samt behovet av reglerna om underprisöverlåtelser ska utvärderas och, om det bedöms lämpligt, förslag till förändringar lämnas.

Status: Utredningen ska vara klar 16 juni 2014

Nya villkor för friskolor föreslås

Huvudpunkter i regeringens nya proposition om villkor för fristående skolor:

Nyetableringar av friskolor måste föregås av samråd mellan huvud- mannen och kommunen.

Skolinspektionen får tydligare analysera brister i lärarresurser, och lämna föreläggande.

Skolinspektionen får pröva huvudmannens personliga och ekonomiska lämplighet.

Skolverket ska börja föra information om skolor, där kan även ekonomisk information ingå.

Anställda i friskolor ska omfattas av offentlighetsprincip och meddelarskydd.

Status: Väntar på utbildningsutskottet betänkande.

Pågående utredningar

Ägarprövarutredningen:

■ ■ Utredaren ska lämna förslag på krav som säkrar att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang. Utredaren ska även bedöma om det är rättsligt möjligt och lämpligt att införa kriterier för vad som ska betraktas som varaktigt ägande i friskolesektorn.

I uppdraget ingår också att utreda om det är rättsligt möjligt och lämpligt att kräva att ett aktiebolag som driver fristående skola helt eller delvis ska ha till syfte enligt aktiebolagslagen att bedriva utbildning av god kvalitet för att få tillstånd att driva verksamheten.

Status: Utredningen ska vara klar 1 november 2014.

Företagsskattekommittén:

■ ■ Ska se över beskattningen av bolag. Kommittén ska också föreslå regeländringar för att skydda den svenska bolagsskattebasen i en allt mer globaliserad värld.

I uppdraget ingår vidare att se över möjligheten att införa källskatt på räntebetalningar samt ta fram förslag på regler om detta. Även reglerna om koncernbidrag samt behovet av reglerna om underpris­överlåtelser ska utvärderas och, om det bedöms lämpligt, förslag till förändringar lämnas.

Status: Utredningen ska vara klar 16 juni 2014.

SÅ HÄR SER DET UT I RESTEN AV VÄRLDEN

USA: Tidigare väldigt få privata skolor. Nu finns det möjlighet att välja privata så kallade charterskolor. Men inga vinstdrivande skolor tillåts bland de offentligt finansierade.

Chile: Enda landet med ett extremt liberalt skol­system som liknar det svenska, infört av diktatorn Augusto Pinochet 1981. Sedan dess tillåts privata vinstdrivna bolag driva skolor som finansieras med skattemedel, och dessutom med elevavgifter.

Norge: Fritt skolval i städerna, men få frisko­lor och det fria skolvalet gäller framför allt gym­nasiet. Inga vinstdrivan­de bolag tillåts.

Finland: Ett system som liknar Norges, men inga fristående skolor. Inga vinstintressen tillåts.

Danmark: Har lång tradition av privata frisko­lor, kopplat till folkhögskolor och olika ide­ologibaserade skolor utan vinstintresse. Runt 10 procent av de danska grundskole­eleverna går i icke kommunala skolor.

Storbritannien: Relativt fritt skolval med möjlighet att välja bland kommuna­la skolor. Tradition av privata, av­giftsbelagda internatskolor där den absoluta överklassens barn går.
 

Totalt: 4 887 stycken

Totalt: 1 346 stycken