Anhöriga i chock efter beskedet att Flink redan är fri

Kriminalvården missade att informera anhöriga: ”Känns både nonchalant och kränkande”

1 av 8 | Foto: Conny Sillén / SCANPIX
Mattias Flink under en permission 2010.
NYHETER

Om två månader släpps mördaren Mattias Flink fri.

Men kriminalvården har missat att informera de anhöriga om att Flink redan flyttats från anstalten och bor i ett familjehem.

– Beskedet kommer som en chock. Vi anhöriga behandlas som vi är helt osynliga, säger Yvone Jürgenson Lumila.

Den 11 juni är det 20 år sedan Mattias Flink mördade sju människor i Falun och samma dag förväntas han släppas villkorligt fri. Massmordet räknats som ett av de värsta dåden i svensk kriminalhistoria och Flink dömdes till livstids fängelse. För tre år sedan fick han sitt straff tidsbestämt men redan nu har den förre fänriken påbörjat sitt liv i frihet. Sedan drygt ett år tillbaka bor han i ett familjehem och arbetar som skogshuggare.

– Det kommer som en fullständig nyhet, detta har ingen informerat oss om, vilket känns både nonchalant och kränkande. Det borde vara en mänsklig rättighet att vi som anhöriga automatiskt får veta det, säger Yvone Jürgenson Lumila, mamma till mördade Helle.

Helle Jürgenson var en av de lottor som precis avslutat sin lottautbildning i Falun. Tillsammans med fem

andra unga kvinnor var hon på väg hem till regementet efter en festkväll på stan när Mattias Flink avlossade skotten med sin AK5:a.

”Känns respektlöst”

Under de första åren efter dådet fick de anhöriga besked om Flinks permissioner.

Som målsägare har man rätt att få ta del av förändringar kring gärningsmannen som till exempel rör permissioner, rymningar, utslussningar och frigivningar. Men sedan ett drygt år tillbaka har all information kring Flink upphört.

– Det här vill man få från källan direkt, inte från media. Att de har brustit i sina rutiner känns väldigt nonchalant och respektlöst.  Detta är inget litet snatteri, det är ett av de grövsta brotten i Svensk mordhistoria, säger Yvone Jürgenson Lumila.

Ulla Britt Bragstedt, 77, förlorade sin son Maths Bragstedt samma natt. Även hon har reagerat på den uteblivna informationen.

– Jag har inte hört något alls och trodde att Flink fortfarande satt på en anstalt uppe i Norrland. Det känns lite chockartat få veta att han redan är på väg ut. Det är väldigt dåligt av kriminalvården att de inte gett oss besked, säger hon.

”Misstaget är tråkigt”

Elisabeth Lager, chef för Kriminalvårdens rättsenhet, bekräftar för Aftonbladet att det skett ett misstag i informationen.

– Det verkar som man har missat detta. Vi beklagar verkligen, så här får det inte gå till, säger hon.

I vissa fall kan Kriminalvården låta bli att informera anhöriga, ofta handlar det då om att det har riktats något hot mot gärningsmannen eller att en permission är bevakad.

– Men något beslut om att inte lämna målsägandeinformation i det här fallet har jag inte hittat, utan målsägandena borde fått information om hans utslussning. Misstaget är väldigt tråkigt, och extra tråkigt när det gäller ett sådant här allvarligt brott med många offer inblandade, säger Elisabeth Lager.

För åtta år sedan såg Kriminalvården över rutinerna för att förbättra målsägarinformationen. Detta efter några uppmärksammade fall där information hade uteblivit. Arbetet ledde bland annat fram till en ny handbok. Och så sent som förra året skedde att nytt fall där Kriminalvården missat att ge anhöriga information kring en frigivning. En kvinna i Göteborg stod då plötsligt öga mot öga med kvinnan som mördat hennes bror.

Vägrar ta emot ursäkt

Kriminalvården kommer nu att utreda vad som har gått fel i rutinerna kring Mattias Flinks utslussning.

– Vi måste ta reda på vad som har hänt, jag har ingen sådan förklaring i nuläget. Men vi kommer att gå ut med informationen till dem nu och även beklaga det som har inträffat, säger Elisabeth Lager.

För de anhöriga är det många känslor kommer upp till ytan nu när Mattias Flink är på väg att friges. Yvone Jurgenson har ägnat många år att försöka förbereda sig inför frisläppandet, just därför hade hon behövt veta detaljerna kring hans utslussning.

– Det groteska är att hans skuld nu lyfts från hans axlar. Men vi får inte tillbaka våra barn. Vi fortsätter bara där vi har varit hela tiden.

För några år sedan berättade Mattias Flink i en intervju att han ville möta de anhöriga för att be om ursäkt.

– Hur kan man ens komma på tanken? Man kan inte be om ursäkt för att ha tagit livet av en levande människa. En sådan ursäkt skulle jag aldrig ta emot. Han förstår nog fortfarande inte vidden av vad han har gjort, säger Ulla-Britt Bragstedt.

”20 år alldeles för kort straff”

Under flera år efter dådet samlades de anhöriga vid minnesstenen den 11 juni Falun. I år, på 20-års dagen, planerar både Ulla-Britt Bragstedt och Yvonne Jürgenson att åka dit.

– Just den dagen kommer mycket känslor tillbaka. Då hade det varit skönt att slippa bli påmind om att Flink blir fri samtidigt. Det känns väl magstarkt, säger Jürgenson.

Ulla-Britt Bragstedt håller med.

– I alla år har jag vaknat klockan halv tre på natten den 11 juni, samma tid som Maths sköts ihjäl, säger hon. Till skillnad från Flink har vi fått ett livstidsstraff.

Björn Tollsten, pappa till mördade Johan Tollsten, har bestämt sig för att inte låta Mattias Flink ta någon mer plats i hans liv.

– Han har tagit bort det bästa man kan ha i livet, ett barn, från mig. Men han ska inte få skada mig mer. Däremot tycker jag att 20 år är alldeles för kort straff, han borde fått sju gånger livstid. Om rättsväsendet inte värdesätter ett människoliv mer än så anser jag det vara en stor skandal.

”Vill arbeta i skogen”

Mattias Flinks pappa berättade i en intervju med Aftonbladet i mars att det går jättebra för sonen i arbetet.

– Den 11 juni blir han fri, det ser han så klart fram emot. Och jag har stora förhoppningar om att det kommer att gå bra när han kommer ut. Han vill arbeta ute i skogen, vara i naturen. Han tränar mycket, är stark och trivs där.

Flinks pappa inser att med ett sådant allvarligt brott som sonen begått finns det människor som inte tycker att 20 års fängelse är ­tillräckligt.

– Ja, det vet jag att det finns de som tänker. Men han har ändrat sig, det är inte samma människa i dag. Han är som alla andra nu, trevlig och utåtriktad. Inte det minsta farlig längre, säger han.

Tina Frennstedt

ARTIKELN HANDLAR OM