Snacka om en kunglig skalle

Forskare tittar närmare på Erik den heliges gamla benrester

1 av 2
Erik den heliges över 800 år gamla kungaben ska undersökas av forskare. Bland annat vill de veta om den gamle kungen hade ett starkt skelett. Bendelarna kan även ge viktiga pusselbitar i forskningen kring benskörhet.
NYHETER

Här får Erik den ­helige se dagens ljus igen.

Det kan han tacka ärkestiftets 850-årsjubileum för.

Annars har det varit rätt så glest mellan gångerna.

Ingen som besökt Upp­sala domkyrka har kunnat missa det gamla relikskrinet där resterna av kung Erik Jedvardsson förvarats sedan den slemme stenkilaren Magnus Henriksson såg till att han fick huvudet avhugget i maj år 1160.

I den gamla fina skolan fick vi lära oss att den fromme Erik satt och bad i kyrkan när den danskättade Henriksson dök upp med sitt ­anhang.

Erik bangade naturligtvis inte för Henriksson, han skulle bara be klart först ­innan han satte på sig rustningen, tog sina män ”och ­tågade manligen mot fienden fast de voro få”.

Striden blev kort.

Fick tillbaka synen

Erik blev av med huvudet som rullade ner för backen. Där det tog stopp sprang en helig källa upp och en liten blind flicka som tvättade ­ansiktet med vattnet fick omedelbart tillbaka synen.

Christian Lovén, historiker vid Lunds universitet, tvivlar dock på skolboken:

- Allt tyder på att han tillfångatogs och halshöggs ett par veckor senare.

Men på goda grunder går det att anta att ”rättegången” var tämligen farsartad.

Det känns märkligt och stort när domkyrkokaplan Lars Åstrand och Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, öppnar skrinet.

Det tandlösa brunfärgade kraniet tillhörde faktiskt en man som var kung här i landet för över 800 år sedan.

Lars Åstrand håller upp begravningskronan. Den är äldre än själva domkyrkan. Tanken svindlar.

Stenarna lyser matt inne i kyrkorummet.

- De är inte lika vackra som för 850 år sedan, säger Lars Åstrand.

Förr fick folk ta på de ­heliga stenarna och spåren av beröringarna är fort­farande påtagliga.

Underkäken borta

Kung Eriks underkäke är borta. Liksom alla tänderna i överkäken.

- De har antagligen plockats bort och blivit ”reliktänder”, säger osteologen Anna Kjellström.

Annica Anderbrandt, domprost i Uppsala domkyrkoförsamling, betraktar det gamla helgonets skalle:

- Man känner historiens vingslag här i dag. Vi ska ­alla en gång dö, så långt är vi ­alla lika. Bara eftermälet skiljer oss åt.

Fotnot: Erik den heliges begravningskrona kommer att visas på utställningen ”Himlen är här” i Uppsala domkyrka under tiden 18 juni - 16 november. Fri entré.

ARTIKELN HANDLAR OM