Marit Paulsen: ”Lovar att inte hänga mig”

Foto: LOTTE FERNVALL
Marit Paulsen har suttit länge i Europaparlamentet och har inga planer på att sluta. I år är hon toppkandidat för Folkpartiet.
NYHETER

Folkpartiets EU-toppkandidat Marit Paulsen, 74, brinner för djurskydd – och anser att Borgs uttalande om jordbruk är "förbannat dumt".

Hon har svårt att gå i pension och kan inte svara på när hon slutar.

– Det får du fråga Gud eller kanske Naturskyddsföreningen. Jag kan bara säga att jag lovar att inte hänga mig, säger hon.

Marit Paulsen är en gammal räv inom EU-politiken. Hon kallas internt "The mother of EFSA" (EU:s livssäkerhetsmyndighets moder, reds anm).

– Jag är den enda som är kvar av dem som 2000-2002 var med att bygga upp EFSA och har varit inblandad i hela livsmedelssäkerhetspaketet. Det var en möjlighet, då jag kom in precis då galna kossor, dioxiner och alltihop exploderat och Europas livsmedelsmarknad var i ett totalt kaos.

"Skitsvårt gå i pension"

Hon har även varit involverad i salmonellakontrollförordningen, kadaverförordningen, kontrollförordningen, foderkontrollförordningen, fått upp antibiotikaresistensen på bordet, och medverkat till att ett förslag om ny djurskyddslag ska komma i höst.

– Det är skitsvårt att gå i pension i juli och få sitt lagförslag i september. Jag ska fortsätta tugga på jordbrukspolitiken, växtförädlingen och djurskyddet.

En stor kritik mot hela EU är att så stor del av budgeten går till jordbruksstöd.

– Jag skulle vilja fasa ut det så snabbt som möjligt. Bönderna borde få betalt för gröna tjänster i stället för att få inkomstsubventioner. Vi kommer i framtiden ha enorma krav på jord- och skogsbruk för att klara klimatet, miljön och matförsörjningen.

Vad kan en enskild ledamot från Sverige göra i EU?

– Det beror på vem du är och hur du lyckas koncentrera dig på det du kan och vill. Den andra biten är att ha stabila fötter i ditt eget språk, kultur och ursprung. Med en bra självkänsla kan du respektera andra. EU är minoriteternas union, det finns inga givna majoriteter. Det kräver att du vet vad du håller på med och att du respekterar din motpart, annars klarar du inte av att kompromissa.

Mest känd av EU-kandidaterna

Den senaste Sifo-undersökningen i februari visade att många EU-kandidater är okända för väljarna. Du var mest känd. Hur mycket hjälper det dig?

– Jag är äldst och har hållit på längst. Det jag vinner på att vara känd för närvarande är att utses till alla andras antagonist. Jag tror att många tror att om de lyckas knäcka mig så vinner de. Då försöker man vara lögnaktig och småful. Exempelvis när någon twittrar om att "Marit Paulsen säger att hon jobbar för djuromsorgen men hon röstar mot åtta timmars transporttid."

– Det har jag gjort för att jag vill inte ha åtta timmars transporttid i lagen. Det är åt helvete för enkelt. Kycklingar dör efter fyra timmar, men i vissa lägen är det för kort: en häst som flygs från Europa till Australien för att delta i ett OS. Däremot mår slakthästar i transport sämre.

Hur mycket vinner du bland väljarna på att ha ett känt ansikte?

– Ingen aning. Men jag märker att jag är känd. Folk säger hej. Numera är det väldigt få som är otrevliga. Det har förändrats. Under folkomröstningskampanjen under 1990-talet var det hot och hot och hot och hot, en evig följeslagare. Men när Anna Lindh mördades upphörde alla hot. Min slutsats är att de som skrålade och skrek inte tänkte på att det verkligen var möjligt.

Sågar finansministern

Anders Borg sa nyligen att han inte trodde att svenskt lantbruk kommer överleva. Vad anser du om det?

– Det är så förbannat dumt så det är inte klokt. Han har rätt i sin beskrivning av dagsläget men jag tycker inte han ska acceptera det. Det är faktiskt inte upp till Anders Borg utan till oss alla medborgare och konsumenter i Sverige. Om det är så som alla svarar, att de vill ha närodlat och ekologiskt är det ju helt absurt om det svenska jordbruket går under.

– Jag är jätteglad för det nya upphandlingsdirektiv som kommer nu, som ger kommunerna möjligheten och förhoppningsvis skyldigheten att när de begär anbud på mat till äldreomsorg och skolan ska de dela upp det i mindre portioner. Begär de potatis, ris och pasta i samma påse begränsar man konkurrensen till stora företag. Men är potatisen i en egen liten hög ger det en rättvis chans för små och medelstora företag lokalt att konkurrera. I dag är de utan den möjligheten.

Bör folk äta mer vegetariskt?

– Inom några år kommer vi vara så många på jorden och så pass känslig matsituation att jag är övertygad om att vi måste äta mer vegetabilier. Jag säger köp en mindre köttbit, men köp av bästa möjliga kvalitet.

"Man tvingar kroppen"

Som EU-parlamentariker tjänar du drygt 70 500 i månaden, efter EU-skatt 55 000, sedan har du rätt till 40 000 i ersättning för resor och omkostnader. Vad betyder inkomsten för dig?

– Cirka hälften av utgifterna går till personalkontot. Den andra halvan är en förutsättning för att jag ska klara mig. Jag vågar inte flyga utan att ha Sture med mig. Hans resor är ju inte betalda av någon. Det är som en personlig assistent, om man ska vara formell.

Du går med kryckor. Är det här jobbet jobbigt fysiskt?

– Nej man tvingar kroppen att följa med när man har saker som ska bli gjorda.

Kommer du orka ställa upp även i nästa val?

– Det får du fråga...vem ska vi fråga? Gud? Naturskyddsföreningen, de brukar ju veta allt som har med liv och död att göra. Nej, jag vet inte. Jag kan bara säga en sak: jag lovar att inte hänga mig. Det är det enda jag kan bestämma i sammanhanget. Alla andra beslut är det andra makter som har.

Gåsleverproducenter börjar lyssna

Lobbyn är enorm i EU. Hur ofta kontaktas du av lobbyister?

– Det har jag ingen aning om. Min assistent vet att han ska avvisa allihop, utom dem som är inblandade i sakfrågor jag jobbar med. Jag föredrar att själv bestämma vilka intressenter som ska höras.

Tror du att din inställning till lobbyn är den allmänna?

– Det är klart jag märker när jag sitter med djurhälsolagen, till exempel, att exakt samma motförslag kommer från alla mina spanska kollegor. Det är insålt av den spanska regeringen. Jag kan också känna igen inslag från NGO:s och olika företag i de förslag jag får in, då fem-sex stycken är identiska.

Är lobbying ett problem?

– Om du låter dig bjudas på middag och lyssnar, så yes. Det är upp till den förtroendevalde politikern att ansvara för det man gör. Jag kan inte skylla på en lobbyist om jag gör något dumt, jag måste ta ansvar för det själv.

Vad vill lobbyisterna främst, som kontaktar dig?

– Att jag ska lyssna på dem. De som kom sist var foie gras-odlarna som producerar gås- och anklever. De tillhör ju tillsammans med minkodlarna de mest utsatta djurhållarna sett till djurrättsaktivisterna. Det är väldigt kul att lyssna till dem, för diskussionen om djurrätt har gjort att producenterna har börjat lyssna. Finns det något sätt att producera gåslever på utan en tratt i halsen, börjar de undra. Jag lyssnar på hur de reagerar på opinionen och hur stor betydelse marknaden har.

"Snälla välj rätt väg"

Har du någon gång påverkats av en lobbyist att förändra ditt agerande på något sätt?

– Kanske inte förändra men att bygga in. När det gäller djurrätt hanteras runt 95 procent av djuren av bönder. Är det då praktiskt möjligt att införa en djuromsorgslag om bönderna är emot den? Jag behöver veta hur jag skriver den och hur de ska vilja börja jobba med den. Där har jag dragit nytta av kontakter för att förstå dem, och vilket språkbruk som får en positiv respektive negativ respons.

Många unga är ointresserade av EU-valet. Säg något som får dem att ändra sig.

– Mitt huvudbudskap är: snälla, söta, ni. Lämna inte Europa till våra historiska bruna nyanser. Rösta för demokratin. Kom ihåg att ditt livsval, dina möjligheter, rättigheter att fatta dina egna beslut, är helt beroende av fred i världen. Snälla, rösta för fred, frihet, demokrati och alla människors lika värde. Sen skiter jag om du väljer rött eller blått eller grönt eller gult. Partipolitik är nästa fråga. Grundfrågan vi står inför nu i Europa är lite som efter 1920-talets ekonomiska katastrof, i början av 1930-talet. Snälla, välj rätt väg.

Lever "stillsamt liv"

Hur viktig är din partitillhörighet?

– Den är självklart skitviktig därför att jag är liberal, och är man liberal så ska man faktiskt vara beredd på att göra vad som helst för att alla ska ha rätt till sin frihet. Som liberal är det viktigare att behålla demokratin och friheten än att just vi får en majoritet.

Vad altruistiskt!

– Får inte en tant som är så gammal som jag, med en hoper med barn, och barnbarn och barnbarnsbarn och allt tänka så? Jag kan ju inte bli något när jag blir stor, jag kan ju inte göra karriär.

Vad har du för liv utanför politiken?

– Jag har min man, och vi spelar golf, går på konstutställningar. Jag har barn, barnbarn och fiskar aborre. Ett ganska stillsamt liv.

FAKTA

Om Marit Paulsen (FP)

Ålder: 74 år.

Yrke: EU-parlamentariker, författare.

Bor: Gård i Malung och lägenhet i Bryssel.

Familj: Maken Sture, 70, deras 10 barn, barnbarn "hur många som helst" samt ett barnbarnsbarn.

Inkomst: "Runt en miljon per år". 307 000 kronor i taxerad inkomst 2012, enligt Skatteverket.

Favoritplats i Europa: Sicilien, för sin fascinerande historia och sina hål-i-väggen matställen med fantastiska grönsaker.

Språk jag talar: Svenska, danska, norska, engelska. Kan läsa nederländska och tyska, men törs inte prata det.

Favoritmatland: Italien, tveklöst. Där är råvarorna vad de är. Står det citron så är det citron.

Det här är europeiskt för mig: Ljust och mörkt. En oerhört vacker framsida på den europeiska medaljen är  demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Den ohyggligt mörka baksidan: Hitler, Mussolini och Stalin och i dag Putin. Enorma motsättningar.

Därför ska du rösta på mig: Rösta för människans värde, men glöm inte grisen.