Alla är eniga: ”Krävs en lagändring”

Det svenska anhörigstödet är otillräckligt.
- Medberoende borde bli en diagnos och sociallagstiftningen måste skärpas, säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning.
NYHETER

Forskare och anhöriga är eniga:

Det svenska anhörigstödet är otillräckligt.

- Medberoende borde bli en diagnos och sociallagstiftningen måste skärpas, säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning.

Hundratals anhöriga har hört av sig till Aftonbladet och vädjat om hjälp. Berättelserna är många gånger hårresande. Och budskapet är i de allra flesta fall: Vi mår dåligt, men ingen ser oss.

Samtidigt visar både Socialstyrelsens och vår egen kartläggning att anhörighjälpen skiljer sig åt mellan kommunerna. Var tredje kommun saknar rutiner för att hjälpa medberoende anhöriga till missbrukare.

Och sämst är de på att hjälpa barnen.

Det är alltså var man bor som avgör - inte hur man mår.

Fred Nyberg, professor i beroendeforskning, har kämpat i många år för att få upp anhörigproblematiken på agendan. Han menar att det politiska intresset har varit svalt.

- Den här frågan har inte aktualiserats på socialdepartementet på många, många år. Jag har suttit som rådgivare för två regeringar, och vi har alltså omkring en miljon missbrukare, och runt dem, fyra gånger så många anhöriga i Sverige. Men väldigt lite görs.

Fred Nyberg tycker att det är dags att medberoende, som det definieras, blir en egen diagnos - eftersom det skulle göra det enklare att få hjälp.

- Då skulle man bli tvungen att erbjuda hjälp och intressera sig mer för hur medberoendeproblematiken yttrar sig. Det man inte förstår är att personer som lever i en nära relation till missbrukare blir deprimerade, får ångest och triskerar ta livet av sig i högre utsträckning än andra. De riskerar dessutom att utveckla ett eget missbruk, om ingenting görs. Skulle vi börja se dessa personer som individer med en egen problematik gör vi samhället en stor tjänst. 

Han tar upp Pisa-resultatet som ett exempel på hur politiker skjuter bredvid målet och bortser ifrån hur den psykiska ohälsan bland barn påverkar skolresultatet.

- Det spelar ju ingen roll hur många skickliga lärare vi har i det här landet om vi inte vågar titta närmare på hur barnen mår och hur deras hemförhållanden ser ut. Den aspekten av de försämrade skolresultaten nämndes inte ens under valrörelsen. Och ändå vet vi att många barn växer upp i missbruksmiljöer och att det påverkar skolresultaten negativt.

Förutom att förtydliga lagen och göra medberoende till en diagnos behövs mer forskning, menar Fred Nyberg.

- Kunskapen kring hur personer som lever i ett medberoende mår, är minst sagt bristfällig. Och ändå är frågan vital och angår oss alla.

Eller som signaturen Överlevare skriver i ett  mejl till Aftonbladet:

"Det här är en arvssynd som måste få ett slut. Mina föräldrar dog av sitt missbruk, min bror söp ihjäl sig och jag gifte mig med en spelmissbrukare. Missbruk och medberoende är en pestsmitta som går i arv. Varför får det bara fortsätta smutsa ner generation efter generation?"

FAKTA

"Jag togs ifrån en knarkande mamma och sattes i ett fosterhem med en alkoholiserad fostermamma. Olika män kom och gick, jag fick ta hand om henne när hon ville ta livet av sig. Ingen brydde sig om hur jag mådde. Det slutade med att jag själv började missbruka."

" Mamma var full och det var snart middagsdags. Jag ville berätta något. Hon stod i köket och lagade mat. Jag var sju år och tjatig. Till slut blev hon arg och drämde stekpannan i huvudet på mig. Det började blöda men blev inget sjukhusbesök, i stället sa mamma att jag skulle hitta på att jag hade klättrat på kökslådorna och ramlat, om någon frågade".

"Jag har inte torkat spyor eller varit med om värsta fyllefesterna..., men det är minst lika skadligt, när man som barn märker och känner att nåt inte stämmer men inte kan få det bekräftat.  Jag har brutit med min pappa nu och försökt ta mig ur mitt medberoende, hitta min egen väg. Men det är inte lätt. Just nu är jag på väg ur en depression, det går upp och ner men framåt.  Ibland är det svårt för omgivningen att förstå. För utåt sätt så ser allt ok ut."

"Jag lyssnade på radion när Sanna och Ann pratade om programmet ”Djävulsdansen” och googlade sen på ”tapetblomma” och där fick jag svaret på alla mina tillkortakommanden i form av dåligt självförtroende, blyghet, lätt till tårar, vill inte vara till besvär, skämmas för sig själv mm som jag haft med mig långt fram i livet."

"Jag är både medberoende och beroende. Nu är jag sjukskriven för psykiska besvär. Båda mina föräldrar var alkoholister. Min mamma söp ihjäl sig vid 49 års ålder och sedan dog min bror av samma skäl. Fick en son med en annan idiot, han finns inte i mitt liv längre. Jag är så trasig nu så det är inte sant. Det här är ett rop på hjälp."

"Jag märker hur jag flackar med blicken när jag är på stan, är min syster här? Får en klump i magen för OM jag ser henne bland alkoholister/narkomaner? Besvikelsen, skammen och den nakna sanningen slår emot mig som 10 käftsmällar. 
Jag var inte medberoende från början, skulle gissa att jag blev det när vi förlorade vår mamma. Nu är det jag JAG som finns kvar. De andra syskonen har vänt ryggen och jag borde göra det med men har inte hittat styrkan. Tänker att OM jag bara kan prata med min syster i lugn och ro så blir det bra."

Läsarnas vittnesmål - så har vi påverkats att leva bredvid missbruket