Statsvetare om nyvalet: Det blir kaos

Foto: ANDERS WIKLUND/SCANPIX
Olof Ruin.
NYHETER

Politiskt vakuum, ekonomisk osäkerhet och en ständigt pågående valrörelse.

Det är möjliga konsekvenser av det kommande nyvalet.

– Det här kommer att få konsekvenser för vårt anseende i hela världen, säger professor i statsvetenskap Olof Ruin.

Det historiska beskedet från S-ledaren Stefan Löfven efter budgetkaoset får stora konsekvenser de kommande månaderna, säger pensionerade professorn i statsvetenskap Olof Ruin.

Sverige står nu inför ett nyval vilket inte inträffat sedan 1958.

– Jag är omskakad av det här beskedet och hade snarare trott att han skulle avgå. Det här kommer att innebära en väldig temperaturökning i svensk politik och förmodligen också konsekvenser för vår ekonomi och vårt anseende i hela världen. Vi har tidigare setts som ett land av klokhet och gradvisa steg, konsensus, men plötsligen hamnar detta modelland i Norden i kaos, säger Olof Ruin.

"Blir kaos"

I och med att Stefan Löfven utlyser nyval, formellt extra val, kommer hans regering sitta fram till valet den 22 mars. Men enligt Olof Ruin kommer det att bli turbulenta månader.

– Det blir ju kaos i och med att den här regeringen blir inkörd i en valrörelse som kommer att pågå i tre-fyra månader. Det blir väldigt svårt hela tiden att få igenom beslut i riksdagen för då kommer de andra partierna att demonstrera och visa poänger inför den kommande valrörelsen. Det kommer att förlama regeringsmaktens utövning, säger Olof Ruin.

– I någon mån kommer det att bli ett politiskt vakuum.

Påverkar ekonomin

Olof Ruin ser framför sig ständiga opinionsundersökningar under de kommande månaderna samtidigt som förtroendet för politiken kommer att minska ytterligare.

Han befarar också att ekonomin kommer att påverkas negativt.

– Med ett så här långt undantagstillstånd kan det tänkas skada landet och ekonomin. Näringslivet vill ha stabilitet men nu har vi ett instabilt läge.

Han får medhåll av Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, som till TT säger:

– Vi kommer inte att ändra vår BNP-prognos på grund av extravalet, men perioden av osäkerhet förlängs av det här och det ökar risken att det får negativa effekter på investeringsbeslut framöver.

FAKTA

Så genomförs ett extra val

Hur går ett extra val till?

På samma sätt som ett vanligt val, men med kortare tidsfrister för olika delar. Till exempel är tiden för förtidsröstning och budröstning kortad till tio dagar. Röstning på utlandsmyndigheter får starta tidigast den tjugonde dagen före valdagen. Partibeteckningar för ett extraval ska registreras en vecka efter det att beslut om valdag har meddelats.

Hur röstar man?

Svar: På samma sätt som vid ett ordinarie val och väljarna får ett röstkort.

Hur förbereder Valmyndigheten sig?

Valmyndigheten måste alltid ha viss beredskap för eventuella extra val. Om det beslutas om extra val arbetar myndigheten utifrån de tidsfrister som finns i grundlagen och vallagen.

Hur mycket kostar ett extra val?

Valet i september kostade ungefär en kvarts miljard kronor. Ett extra val skulle bli lite billigare – det är färre valsedlar och färre valkuvert, men annars är det inga större skillnader.

Förutom Valmyndighetens egna kostnader tillkommer utgifter för länsstyrelserna och kommunernas valnämnder.

Källa: Kristina Lemon och Hans Lejsäter på Valmyndigheten (TT)

ARTIKELN HANDLAR OM