Polisens hemliga register om misshandlade kvinnor

1 av 4
NYHETER

I tio års tid har Stockholmspolisen haft ett hemligt register med kränkande omdömen, spekulationer och rena felaktigheter om över 2 000 misshandlade kvinnor, avslöjar Ekot i dag.

Linn, 28, beskrivs med orden: "ryggsäck med misshandel av föräldrar samt utsatt för pedofili i unga år".

– Det är så kränkande att de tar sig friheten att göra det, säger hon till Aftonbladet.

I största hemlighet och helt olagligt, har polisen vid Södertörns brottsoffergrupp i över tio år samlat omfattande information om hotade och misshandlade kvinnor, enligt Ekots källor.

Databasen påminner mycket om det omtalade "romregistret" och innehåller uppgifter om kvinnornas barn, diagnoser och religion.

Hade ingen aning

Ekot-journalisten berättade för Linn, 28, att hon är en av över 2 000 kvinnor i databasen. Då trodde hon först att det handlade om den gången hon knivskars av en pedofil när hon var 15 år.

– Jag har en historia av knas, jättemycket knas, säger hon till Aftonbladet.

Linn hade ingen aning om att Stockholmspolisen hade ett hemligt register. Än mindre att hon själv fanns med i det.

För några år sedan levde hon i ett destruktivt förhållande. I perioder var hennes dåvarande sambo mycket våldsam, men hon valde att inte anmäla. Det skulle ändå inte hjälpa, trodde hon.

Men en dag, för tre år sedan, under ett bråk plockade han fram flera knivar och hotade att skada husdjuren. Då ringde Linn polisen och hamnade i registret:

"Målsägande borderline, samt bipolär. Ryggsäck av misshandel av föräldrar samt utsatt för pedofili i unga år".

Linn har lämnat sambon som misshandlade henne. Hon är i dag drogfri, har jobb och lägenhet. I och med Ekots avslöjande "kom allt upp till ytan igen", som hon uttrycker det.

– Jag tror inte polisen vill oss illa. Men jag förstår inte att de kan ta sig sådana friheter att ta den här typen av uppgifter. De skuldbelägger kvinnorna.

Ville ”ha koll”

Vad var då syftet med registret som för tio år sedan upprättades av Brottsoffergruppen i Södertörn, söder om Stockholm?

Enligt Ekots uppgiftslämnare ville polisen "ha koll på kvinnorna om de hittar sig en ny våldsverkare". Idén bakom är alltså att misshandlade kvinnor söker sig till en ny man som misshandlar dem.

Gun Heimer är överläkare och leder Nationellt centrum för kvinnofrid på regeringens uppdrag. Hon är expert på mäns våld mot kvinnor och till Ekot säger hon så här om det hemliga registret:

– Att kvinnor skulle söka till förövare igen är antiintellektuellt att säga. Vi borde fokusera på förövaren.

”Det är förtal”

Nina är en annan kvinna som finns i databasen. Enligt den har hon träffat sin sambo på ett behandlingshem och hon ska vara Jehovas vittne. Båda uppgifterna har polisen fått om bakfoten, säger Nina till Ekot.

– Det är förtal egentligen. Det här tror man ju var på 1800-talet.

Beatrice har upprepade gånger anmält sin förre make för misshandel. Uppgifter om att en av hennes söner är tvångsintagen på psyket chockar henne.

– Fy fan, rent ut sagt, säger hon.

”Syftet är att skydda”

Upprepade gånger ringer Ekot till före detta och nuvarande poliser, många i chefsställning, som haft tillgång till registret. Ingen säger sig känna till det, till och med de poliser som själva fört in uppgifterna i databasen. Till sist de får tag på Christian Agdur, polismästare i Södertörn. Databasen finns, allt är i sin ordning, alla nödvändiga tillstånd finns, berättar Agdur för Ekot:

– Syftet är att skydda kvinnorna bättre.

Men det visar sig att polisen har fått tillstånd att kartlägga män som slår, inte kvinnor som blir slagna. Och att tillståndet gick ut 2010.

– Det är den information jag fick. Det låter allvarligt i mina öron, säger Agdur när Ekot konfronterar honom med uppgifterna.

Fotnot: Namnen på offren är fingerade

FAKTA

/Personuppgiftslagen, PUL

Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter:

a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt,

b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed,

c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål,

d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in,

e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen,

f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen,

g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella,

h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och

i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Axplock ur ”kvinnoregistret” om utsatta kvinnor

 ”Målsägaren är med i någon typ av sekt, okänd vilken”

 ”Kvinnan har befunnit sig på olämpliga ställen”

 ”En liten flicka med problem, inget för oss”

 ”Mytoman, ­psykiskt instabil, knepig, svag”

 ”Målsägaren har enligt tidigare ­anmälan borderline och personlighetsklyvning”

 ”Målsägande ­mytoman. Kvinnan verkar ha vissa ­psykiska besvär enligt min uppfattning”

 ”Eventuellt förstånds­handikappad”

 ”Målsägaren: förstånds­handikappad rom”

 ”Målsäganden är mycket speciell. Det känns nästan som om det är den misstänkte som är offret”

Registrerade 4 700 olagligt

 Dagens Nyheter avslöjade i september 2013 att Skånepolisen haft 4 700 personer registrerade. De flesta av romsk härkomst eller med släktband till romer. Över tusen av dem är barn och drygt 200 är avlidna. Många av de registrerade är ­inte misstänkta för något brott.

 Registret har granskats av flera myndigheter: Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (Sin) ­ansåg det olagligt på flera punkter.

 Justitiekanslern ger 5 000 kronor i skadestånd till alla registrerade. Diskrimineringsombuds­mannen har sagt att det kan röra sig om ­etnisk profilering.

Källa: Dagens Nyheter och Sin