Ryssland pekar ut Nato som största hot

Foto: AP
Putin.
NYHETER

Ryssland har uppdaterar sin militära doktrin och pekar i den ut Nato och USA som sina huvudmotståndare.

Med uppbyggnad av militär infrastruktur i grannländerna menar man att Rysslands säkerhet hotas, menar Peter A Mattsson, universitetslektor och forskare på Försvarshögskolan.

– Man oroas av den kapacitet som finns hos USA och Nato, där de kan slå till var som helst i världen inom en timme.

Peter Mattsson, universitetslektor och forskare på Försvarshögskolan.

På juldagen skrev Rysslands president Vladimir Putin under den nya ryska militärdoktrinen, en uppdaterad version av den tidigare doktrinen från 2010.

Förutom att handla om terroristhot på hemmaplan och situationerna i Afghanistan, Irak, Nordafrika, Syrien och Ukraina så lyfts också Nato fram.

År 2014 ser Ryssland Nato och USA som sina huvudmotståndare.

– Man är bland annat oroad av styrketillväxten som Nato har i Östeuropa, både i Svarta havs- och Östersjöområdet. Det handlar bland annat om en amerikansk stridsvagnsbataljon i Polen och en mekaniserad brigad som är under uppbyggnad i Estland, säger Peter A Mattson.

Tillsammans med överstelöjtnanten Jörgen Elfving har han läst den ryska doktrinen och ryska reaktioner på den på originalspråket. Tillsammans forskar de vid Försvarshögskolan på rysk militär förmåga.

6:e generationens krigföring

En viktig pusselbit i den nya doktrinen är hur Rysslands syn på krigföring förändrats. Från en mer traditionell syn till en där konventionella strider får en mindre roll.

– När de gör den här uppdateringen så anpassar de sig till den sjätte generationens krigföring, eller den nya generations krigföring om man vill. Det innebär att man kan vinna mycket även med icke-militära metoder. Man delar upp konflikter i åtta olika faser, bara de två sista är militära. Det här har varit på gång ett tag, ursprungligen från generalstabschefen Valerij Gerasimov. Men nu har det bekräftats på den tyngsta officiella nivån, att det är det här som gäller, Peter A Mattson.

Innebär det att de kommer agera utefter det här mot andra?

– När det gäller Ryssland är det alltid försvar i första hand. I andra hand handlar det om att använda det mot en motståndare.

Diskuterat kärnvapen

Gällande just försvar så tycker Peter A Mattson att den nya doktrinen mer är ett litet steg bakåt än framåt, i meningen hur aggressiva Ryssland är.

– Det är positivt att man inte gör någon förändring gällande kärnvapen. Det har förts diskussioner i Ryssland om att tillåta taktiska kärnvapen i förebyggande syfte. Man har också övat på att använda dem. Det har känts obehagligt att de diskussionerna förts, men nu ligger man kvar i att man bara får använda dem i försvarssyfte om det finns ett hot mot Ryssland, säger han.

Vad innebär ”hot mot Ryssland”?

– Ja, det kan man ju tolka. Det behöver inte betyda att det är ett militärt hot. Det kan också vara ett existentiellt sådant, att man hotas inifrån. Men på det hela taget är det här en positiv skrivning.

Nato tränger Ryssland

Gällande just interna hot så skriver den tidigare utrikesministern Carl Bildt, på Twitter, att den ryska doktrinen pekar ut allmänna protester i landet som ett större hot än Nato.

– Det är hans tolkning och det var mer så i den tidigare versionen av doktrinen. Sedan kommer det alltid en första fas i den nya generationens krigföring, som man nu anpassar sig till, som kanske inte är ett militärt hot. Även Nato använder sig av den här typen av krigföring och gör det framgångsrikt. De har den senaste tiden visat att man kan tränga Ryssland och deras ekonomi genom icke-militära medel, säger Peter A Mattson.

”Putin är maktkonspiratorisk”

Tomas Ries forskar även han om rysk militär och är lektor i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan. Han menar att Vladimir Putins problem på hemmaplan kan bli avgörande för hur Ryssland agerar.

– Putins problem är att oljepriserna inte kommer att stiga särskilt snart och då blir det problem hemma med ekonomin. När den inte fungerar kommer befolkningen bli missnöjd på honom på sikt. Han behöver då en yttre fiende för att väcka nationalismen och med det stödet för honom.

Här kommer Nato in, menar Ries.

– Hans världsbild består delvis av att Nato och väst håller på att tugga sönder det tidigare Sovjet, med Ukraina och de baltiska länderna. Han har ett gammaldags maktkonspirationsperspektiv, där han inte ser Majdan-protesterna som ett uttryck av folkets vilja utan som västerländsk subversion. Ur det perspektivet anser han att han bara slår tillbaka med samma mynt, när han har ryska styrkor i Ukraina men hävdar att det inte är så.

Sverige på frontlinjen

Tomas Ries ser inte att Sverige påverkas av den nya doktrinen direkt, men kan göra det i ett längre perspektiv.

– En drastisk spekulation vore att Putin skulle behöva ett nytt äventyr utanför Rysslands gränser av inrikespolitiska skäl. Då är de tre baltiska länderna mest sårbara, speciellt Lettland där över 25 procent av befolkningen är rysktalande och där han kan skapa en situation där de ber om rysk hjälp. Skulle man då gå in skulle man också spärra av Östersjön för att förhindra externt ingripande. Då skulle Sverige hamnar på frontlinjen. Visserligen på andra sidan Östersjön, men med hela Sveriges östkust som strategiskt viktigt. Särskilt Gotland. Det lutar dock åt att det är osannolikt, men blir han väldigt trängt och hans position är hotad, då kan han göra det, säger Tomas Ries.

Läs den ryska militära doktrinen här (på ryska).