Misstänkt ubåt kom undan – kan ha berott på resursbrist

1 av 2 | Foto: SVENSKA DAGBLADET
Olof Kviman och hans fru Gun Sandahl i huset utanför Vaxholm där de såg den misstänkta ubåten
NYHETER

En misstänkt ubåt jagades bara några kilometer utanför centrala Stockholm i slutet av oktober.

Men den mest sannolika flyktvägen blockerades aldrig.

Försvaret har sagt att observationen inte ansågs tillräckligt säker för att dra igång en fullskalig operation – men enligt källor till Svenska Dagbladet kan skälet i stället ha varit resursbrist.

En misstänkt ubåt upptäcktes och fotograferades av den pensionerade marinofficeren Sven-Olof Kviman i den stora farleden mellan Lidingö och Nacka den 31 oktober förra året, vilket Dagens Nyheter först avslöjade.

Händelsen inträffade bara en vecka efter att höstens stora ubåtsjakt i Stockholms skärgård avslutats.

Bilderna klassades som autentiska och försvaret började söka efter den misstänkta ubåten med korvetten HMS Malmö.

– Man går inte in så här långt mot Stockholm för skojs skull. De här uppgifterna pekar på en allvarlig inträngning mot centrala Stockholm, sa en av källorna till DN.

Bara ett fartyg i närheten

Enligt Svenska Dagbladet finns det tre flyktvägar ut i Östersjön från positionen där bilden togs, men bara en av dessa ska vara djup nog för en ubåt på flykt: passagen via Oxdjupet mellan Rindö och Värmdö.

Trots att ett fartyg med sonar sannolikt skulle upptäcka en ubåt som försökte passera där, sattes ett sådant inte in och en ”full operation” drogs inte igång.

Anders Grenstad, konteramiral och ställföreträdande insatschef, säger att försvaret inte kunde slå fast att det verkligen rörde sig om en ubåt.

Men enligt källor till SvD kan ett skäl till att en större operation inte sattes igång i stället vara att det saknades tillgängliga resurser. Det enda fartyg som möjligen fanns i närheten var korvetten HMS Malmö, skriver SvD.

”Problem med observationen”

– Även om vi hade haft mer resurser än vi har i dag så hade vi inte, med det underlag vi hade den 31 oktober, gjort mer än att vi tagit det fartyg som var fritt till sjöss för att gå in och titta på det som var där just då. Vi har lite problem med den här observationen kopplat till att ingen annan har sett någonting, om den nu har gått i ytläge under lång tid. När vi hade en nederländsk ubåt som gick ut den 13 oktober hade vi hur många bilder och observationer som helst som kom in till oss, säger Anders Grenstad till Aftonbladet.

Anledningen till att försvaret ändå skickade ut en korvett var för att överstelöjtnant Sven-Olof Kviman bedöms som en mycket trovärdig person.

– Vi har klassat det som ”möjlig ubåt”, men det stannar där. Vi kan inte säga att det var en ubåt och vi kan inte säga att det inte var en ubåt, säger Anders Grenstad.

ARTIKELN HANDLAR OM