”Det är inte det bästa för barnet”

1 av 2 | Foto: Marcus Ericsson
Han är en av två pappor till en tremånadersbaby som fötts av surrogatmamma.
NYHETER

Egentligen har hon två pappor men ingen mamma.

Men enligt Skatteverket har hon ingen pappa men en mamma som inte är hennes biologiska mor.

Hon är svensk medborgare men har ingen vårdnadshavare i landet.

Så snurrigt blir det när Skatteverket ska hantera ett barn fött av en surrogatmamma.

I höstas föddes en flicka i USA.

Barnet har tillkommit med ett donerat ägg och sperma från en av hennes svenska pappor och utvecklats i livmodern hos en surrogatmamma.

Direkt efter födseln avsade sig surrogatmamman alla anspråk på barnet.

En domstol i Oregon fastställde att en av papporna var den biologiska fadern men att hans äkta hälft också var rättslig far.

Uppgifterna om surrogatmamman togs bort från födelseattesten.

Två veckor senare landade den lilla familjen i Sverige.

Skatteverket protesterade

Hos Migrationsverket gick det undan. Efter ett par veckor var flickan svensk medborgare.

Men hos Skatteverket, som sköter folkbokföringen, tog det tvärstopp. Myndigheten ansåg att ingen av flickans pappor var far till barnet och att den enda vårdnadshavaren var en surrogatmamma i USA.

I domstolshandlingarna från Oregon står det att den ena pappan är "genetic parent, det vill säga biologisk pappa.

Men Skatteverket ville inte anse att "genetic parent" är detsamma som far. Och eftersom ingen av papporna är pappa, enligt Skatteverket, så kan ingen av dem vara vårdnadshavare heller.

Efter tre månader i Sverige har flickan fortfarande ingen vårdnadshavare i landet.

– Vi har ju ändå fått komma till Bvc men det känns skakigt. Tänk om hon skulle bli allvarligt sjuk?

De får inte heller vare sig föräldrapeng eller barnbidrag.

– Nu sitter vi inte i sjön rent ekonomiskt så det är ingen stor sak.

Överklagade beslutet

Papporna överklagade Skatteverkets beslut.

I Förvaltningsrätten fick de rätt; båda flickans pappor är hennes fäder och uppgiften om surrogatmamman ska tas bort ur folkbokföringen, eftersom ett barn bara kan ha två föräldrar.

Skatteverket har överklagat den domen till Kammarrätten.

– Vi är inte de första i Sverige som har fått barn via en surrogatmamma, säger den biologiska pappan. Det är ganska många tidigare som gjort det och det borde inte vara så konstigt längre.

Det finns till och med en dom från i höstas där Svea hovrätt i ett nästan identiskt fall tar Skatteverket i örat.

Frågan om surrogatmödraskap är under utredning på förra regeringens uppdrag och i uppdraget ingår bland annat att se till så att barn som fötts av surrogatmödrar inte hamnar i kläm rent juridiskt.

Myndigheter i Sverige ska också handla med barnets bästa för ögonen.

”Inte det bästa för barnet”

Den biologiska pappan har nu fått faderskapet fastställt av socialnämnden och har lämnat in en ansökan om vårdnad till tingsrätten.

– Sedan får min make ansöka om närståendeadoption.

Han har svårt att förstå varför Skatteverket lägger så mycket tid och energi på det här fallet.

– Det är inte det bästa för barnet att sakna juridisk vårdnadshavare. Skatteverket hade kunnat ordna saken för länge sedan. Det känns som om de är lite dryga.

Enligt Sölvie Hellberg på Skatteverkets rättsavdelning ligger Sverige långt efter när det gäller lagstiftning kring surrogatmödraskap:

– Det är komplicerade frågor. Verkligheten har hunnit i kapp oss men inte lagarna.

Ska ändå inte Skatteverket följa FN:s barnkonvention och handla med barnets bästa för ögonen?

– Vi gör aldrig några egna bedömningar på Skatteverket. Om det finns ett glapp mellan barnkonventionen och våra lagar så är det lagstiftarens sak att rätta till det.

Varför kan ni inte luta er mot domen i Svea Hovrätt?

– Den är inte prejudicerande för oss. Vi vill ha ett utslag i Kammarrätten eller ännu hellre i Högsta förvaltningsdomstolen.

ARTIKELN HANDLAR OM