Sida: De får själva följa upp miljonerna

Sidas generaldirektör vägrar kommentera

Foto: LASSE ALLARD
Sida-chefen Charlotte Petri Gornitzka och biståndsminister Hillevi Engström
NYHETER

95 miljoner av svenskt bistånd till Georgien hanteras av organisationer med nära kopplingar till oljeindustrin.

Sida låter organisationerna själva följa upp hur pengarna används.

– Det skulle vara en orimlig kontrolllapparat om vi skulle göra det, säger Sidas kommunikationschef Joachim Beijmo.

Aftonbladet avslöjade i går att 95 miljoner har gått från Sida till att bland annat köpa medieutrymme och coacha utvalda politiker i Georgien.

De tre amerikanska organisationer, NDI, EP och EPF, som hanterat det svenska biståndet har nära kopplingar till oljeindustrin.

Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka uppger att hon inte hunnit ta del av Aftonbladets granskning om biståndet till Georgien.

– Jag har inte gjort det här nu, och jag är faktiskt på och på resande fot.

Du vill inte ge någon kommentar?

– Inte nu, som det är, säger hon och hänvisar till kommunikationschef Joachim Beijmo.

Kände inte till oljebanden

Enligt Beijmo har Sida inte känt till kopplingarna till oljeindustrin då man slöt avtal med organisationerna.

– Det finns inget som tyder på att vi skulle ha känt till det, när man tittar på dokumentationen kring beslutet. Jag har pratat med dem som jobbat med de här ärendena och de säger inte heller att det är något som de diskuterat eller tagit ställning till.

Är det något man kommer att göra nu?

– Nej, vi gör ingen annan bedömning i dag av relevansen av de här organisationerna. De är fortsatt relevanta för vårt uppdrag i Georgien.

Jakob Svensson, professor i nationalekonomi och expert på svenskt bistånd har tidigare kritiserat Sida för otydlig uppföljning, och ställer även frågan om Sida gör några egna uppföljningar, oberoende av vad organisationerna själva uppger.

"Orimligt följa upp tusentals projekt"

Men enligt Joachim Beijmo är det inte brukligt.

– Vi har rutiner som vi följer. De bygger på att vi tecknar ett avtal med en samarbetspart och den parten är då skyldig enligt avtalet att komma in med en resultatrapportering men också en finansiell rapportering. Den ska revideras av en extern revisor. Sedan har vi rätt enligt avtal att göra besök och få tillgång till information om räkenskaper.

Beijmo kan i nuläget dock varken svara på om någon revision eller några kontrollbesök gjorts av Sida i det här fallet.

Ni ser inga risker med att låta organisationer med täta kopplingar till oljeindustrin, som har stora intressen i Georgien, själva stå för uppföljningen?

– Det är rutinen vi har. Det skulle vara en orimlig kontrollapparat om vi skulle göra den ekonomiska uppföljningen i alla de insatser vi har. Vi har i uppdrag från regeringen att vara i väldigt många länder med väldigt många strategier. Det är tusentals projekt som vi ger stöd till.

"Har god kontroll"

Så hur stor koll har ni kring enskilda projekt, som de i Georgien?

– Vi har god kontroll, eftersom de söker stöd för ett program, och så tecknar vi avtal baserat på ansökan. De får använda pengarna i enlighet med programmet och så får de redovisa att det är vad de gjort.

Enligt Beijmo utför Sida kontroller då man får in tips om misstänkt korruption, vilket sker runtom i världen omkring 120 gånger årligen.

ARTIKELN HANDLAR OM