Misstroendeförklaring mot Stefan Löfven föll

NYHETER

Misstroendeomröstningen i riksdagen mot statsminister Stefan Löfven som SD begärt utföll med 45 röster för, 133 mot och 155 som avstod.

För att ett misstroende ska gå igenom krävs att minst hälften av ledamöterna röstar för.

– Trots sin korta tid vid makten har Stefan Löfvens regering presenterat ett pärlband av misslyckanden, förklarade SD:s Richard Jomshof SD:s begäran om misstroendeförklaring.

Socialdemokraternas gruppledare Tomas Eneroth anmärkte att syftet bara är att väcka uppmärksamhet.

– Landets medborgare förväntar sig ett större ansvar, sade han.

Lade ned

Moderaternas gruppledare Jessica Polfjärd talade för hela Alliansen och förklarade att den kommer att lägga ned sina röster i enlighet med principen att det största underlaget i riksdagen ska bilda regering.

– Det ska dock inte tolkas som att vi stödjer regeringen, vi kommer att fortsätta driva en aktiv oppositionspolitik, sade hon.

Miljöpartiet röstade mot misstroendeförklaringen medan Vänsterpartiet valde att lägga ned sina röster.

Misstroendeförklaringar är ovanliga, den senaste väcktes 2002 av Moderaterna som också fyra år tidigare väckte misstroende mot statsminister Göran Persson, utan framgång.

49 röster

För att tvinga statsministern att avgå krävs minst 175 av de 349 rösterna i riksdagen. SD har 49 röster.

SD:s vikarierande partiledare Mattias Karlsson lade fram partiets begäran om misstroende vid partiledardebatten den 14 januari. Karlsson motiverade, i partiledardebatten, förklaringen om misstroende med att Löfven under sin tid som statsminister skapat stor osäkerhet genom att lämna olika och motstridiga besked flera gånger – till exempel om det extra valet som ställdes in innan det hade utlysts formellt. SD hävdar också att statsministern bryter mot grundlagen i och med decemberöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna, en överenskommelse som också innebär att SD förlorar sin vågmästarställning vid budgetomröstningar.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM