Sahlin om det växande judehatet

Mona Sahlin
NYHETER

Svenskar judar lever allt farligare, visar en granskning som Aftonbladet publicerar i dag.

Nu kräver Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, insatser från samhället för att skydda judarna och bygga upp säkerheten.

– Det här är ett hot mot demokratin, då kan inte allt ansvar läggas på församlingarna själva, säger hon.

Hatbrotten med antisemitiska förtecken har ökat i Sverige de senaste åren. Samtidigt visar undersökningar på en utbredd rädsla bland svenska judar för att utsättas för hot eller trakasserier, framför allt om de bär religiösa symboler.

I en granskning i Aftonbladet i dag vittnar flera företrädare för judiska församlingar och organisationer i Göteborg om en allt tuffare tillvaro. Tidigare har rapporterna varit många om hur utsatta judarna är i Malmö.

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, kallar den ökade mängden antisemitiska hatbrott som ett väldigt allvarligt problem. Hon berättar att det växande hatet och hotet mot judar har flera orsaker.

”Hatretorik från många delar av samhället”

Hatet kommer både från högerextrema och vänsterextrema grupper samt från extrema islamististiska krafter.

– De högerextrema krafterna har en världsuppfattning som innebär att de är antisemiter. De har också varit ganska aktiva under de senaste åren, när de försökt att få en parlamentarisk roll. Det är en bidragande orsak till att det har vuxit, säger Mona Sahlin.

Hon säger att även extrema islamistiska grupper har hatet mot judar som en stor del av sin ideologi.

– Sedan har ni vänsterextremismen, som hatar Israel så mycket att det går över till att bli ett problem för den judiska befolkningen som sådan. Min bild är att hatet mot judar ökat och att anledningen är att de utsätts för hatretorik från så många delar av det svenska samhället.

”Förskräckligt underbetyg”

Att svenska judar inte vågar visa religiösa symboler öppet kallar hon för ett ”förskräckligt underbetyg för Sverige”.

– För mig är det en så stor del av frihetskampen att man måste få uttrycka och vara den man är. Det är ett förskräckligt att så många judar inte ens mitt i Stockholm vågar visar att de är judar. Det här har pågått längre än den debatt som nu har vuxit fram, säger Sahlin.

Hon menar att säkerhetsaspekten av frågan nu måste bli ett nationellt åtagande.

– Det är inte något snack om det. Här finns mycket gemensamt arbete att göra mellan de judiska och muslimska församlingarna där man kan jämföra väldigt mycket. De har också jobbat ihop genom åren. Det handlar om att skydda koscher- eller halalaffärer men också att skydda både moskéer och synagoger.

Enligt Mona Sahlin har samhället lagt ett alldeles för mycket eget ansvar på de judiska församlingarna, som många får lägga mycket pengar på säkerhet.

– Om man tycker att det här är ett hot mot demokratin, vilket jag tycker att det är, måste det vara det nationella svaret att skydda och bygga upp säkerhet. Det kan man inte lägga på församlingarna själva.

”Måste agera –  inte bara prata”

Samtidigt dömer Sahlin ut den strategi som både de judiska församlingarna och samhället i övrigt, länge har arbetat efter.

– Jag tror att många judiska företrädare inte har vågat dela med sig av berättelser om hur jobbigt och tufft det har varit. Man har varit rädd för att uppmärksamheten i sig skulle skapa ännu mer hot. Man har tigit och försökt lösa det själva och sagt åt barnen att stoppa ned Davidsstjärnan när de går till skolan.

Men nu, menar hon, har det skett en förändring.

– Nu har man tillsammans med samhället i övrigt bestämt sig för att det inte var någon bra strategi. Man måste berätta och göra hoten mot judarna till en del av demokratiarbetet för hela Sverige. Därför är jag glad över att det uppdrag jag har handlar om alla former av våldsbejakande extremism och hur det påverkar demokratin.

Men det räcker inte för samhället att bara prata om problem, säger hon.

– Det gäller att agera också och inte bara prata rätt.

ARTIKELN HANDLAR OM