Polisen: Romer tvingas betala för att tigga

Vissa platser kostar mellan 1000 och 2000 kronor i hyra, enligt Uppsalapolisen.
NYHETER

UPPSALA. Fattiga romer kan tvingas betala pengar för att tigga på gatan.

Vissa platser kostar mellan 1 000 och 2 000 kronor i hyra, enligt Uppsalapolisen Urban Olsson.

– Ingen har rätt att ta betalt för platserna, säger han.

Enligt uppgifterna, som först publicerades i UNT, tvingas fattiga EU-migranter i Uppsala att betala hyra för att få sitta på gatan och tigga.

Urban Olsson är tillförordnad gruppchef vid lokalpolisområde Uppsala-Knivsta och har haft omfattande dialog med romer som tigger.

Romerna har uppgett för honom att de betalar mellan 1 000 och 2 000 kronor i månaden per person och plats.

Riktigt attraktiva platser, i centrala lägen och där många människor passerar, kan kosta ännu mer.

– Jag bedömer att uppgifterna är väldigt trovärdiga, säger Urban Olsson.

Vilka är det som kräver in pengarna?

– Det är landsmän.

Är det inte brottsligt?

– Ingen har rätt att ta betalt för platserna. Samtidigt säger de här personerna som jag har talat med att det inte har varit något hot eller våld inblandat. De har valt att betala ändå. Om inget tvång är inblandat hamnar man i lite av en juridisk gråzon. Jag valde att inte upprätta någon polisanmälan, säger Urban Olsson.

Är det alla platser som kostar?

– Det kan jag inte säga, men många.

Vill åka tillbaka till Rumänien

De romer som Aftonbladet möter i Uppsala vittnar om att kampen om de bästa platserna har hårdnat, i takt med att fler EU-migranter har kommit till staden.

Men någon hyra behöver de inte betala.

– Hur skulle jag ha råd med det? Jag får sällan in mer än 70 till 100 kronor på en hel dag, säger Mona Calih, 27.

Hon delar platsen utanför Coop vid tågstationen i Uppsala tillsammans med sin man. De två barnen kan gå i skola i Sverige och de kan, till skillnad från många landsmän som sover ute, bo hemma hos vänner eller i en kyrka.

– Människor är vänliga här. Men jag hoppas att vi kan tjäna tillräckligt med pengar så att vi kan återvända till Rumänien snart. Vi vill ge våra barn en bättre framtid, säger Mona Calih.

ARTIKELN HANDLAR OM