Migrationsverket kräver ingen utbildning av språkanalytiker

1 av 4
Varken företaget Sprakab eller Migrationsverket bryr sig om språkanalytikerna har utbildning eller ej.
Skrämmande, tycker juristen Byron Törnström.
– Om de inte har utbildning i språk, ja då kan man inte lita på vad de säger.
NYHETER

Varken Migrationsverket eller Sprakab AB kräver utbildning av bolagets språkanalytiker.

– Det är snarare en fråga om talang, ungefär som att ha musiköra, skriver Migrationsverket i ett yttrande.

Utåt fortsätter Sprakab hävda att de kräver att analytikern har universitetsexamen.

Men i brev till utländska myndigheter avslöjar produktionschefen Torbjörn Norrbom:

– Många av våra bästa analytiker har aldrig gått ut grundskolan.

Sprakab AB gör språkanalyser i en rad länder – däribland Sverige. Det anlitas av Migrationsverket för att bedöma var asylsökande personer kommer ifrån.

Nu kan Aftonbladet avslöja att varken Sprakab eller Migrationsverket ställer några krav på att språkanalytikerna ska ha utbildning.

Uppdrag granskning, UG, avslöjade redan i november att en rad asylärenden - där Sprakabs analyser varit en del av beslutsunderlaget - innehöll allvarliga brister.

Mohamed, 27, berättade att det finns sju distrikt i det området han kommer ifrån. Det var rätt. Språkanalytikern EA20, vars identitet hålls hemlig, påstod att det var fel och hävdade att det finns tio distrikt.

Migrationsverket beslutade att Mohamed skulle skickas till Somaliland, istället för till Afgoye i södra Somalia. Först efter UG:s granskning tog  myndigheten upp ärendet på nytt.

Har tagit del av CV:t

Redan då kunde UG visa att flera uppgifter i EA20:s meritförteckning är falska. Han hade inte alls någon utbildning. Aftonbladet har tagit del av EA20:s CV hos Sprakab:

Han uppger att han arbetat som tolk från 1990 i Sverige. Men, samma år flyttade han till Sverige.

Han uppger att han har tagit en kandidatutbildning 1968-1989 i Mogadishu. Enligt ett universitet i Sverige uppges han ha gått ut gymnasiet 1987.

Han hävdar också att han ska ha studerat sociologi 2001- 2005 i Sverige. Enligt universitetet tog han bara enstaka poäng.

Utåt fortsätter Sprakab hävda att det finns ett krav på att språkanalytikerna måste ha minst en kandidatexamen.

I en lingvistisk (språkvetenskaplig) analys, som Aftonbladet tagit del av, finns också ett informationsblad om Sprakabs språkanalyser. Det skickas med rapporten till kunderna. Sprakabs vd Pia Luu är en av lingvisterna som står bakom informationen.

Under punkt tre står att analytikerna normalt har en bakgrund inom lingvistik. Många uppges ha flera års erfarenhet av att undervisa i språk på gymnasie- och universitetsnivå.

”För att vara anställd vid Sprakab måste analytiker ha minst en kandidatexamen i lingvistik.”

Något bolagets produktionschef Torbjörn Norrbom förnekar. I ett mejl till Aftonbladet skriver han:

– Lingvister på Sprakab måste inneha minst C-nivå i lingvistik, det vill säga kandidat. Inte analytiker, som oftast är flyktingar som inte haft en chans att ens gå i skolan.

När Norrbom får läsa dokumentet skriver han:

– Om det stod analytiker kopplat till examen i lingvistik så är det en felskrivning. Examen i lingvistik gäller endast företagets lingvister.

Fått kritik från Kanada

Myndigheter i Kanada och Irland har tagit del av Sprakabs information och därefter anlitat bolaget. Efteråt har de varit kritiska:

– Det förefaller som om Sprakabs resultat är, i bästa fall, tveksamt och i värsta fall har allvarliga brister, står det i ett yttrande till en domstol i Kanada.

Aftonbladet har tagit del av flera dokument som visar att Sprakabs krav på utbildning bara är en fasad. Bolagets produktionschef Torbjörn Norrbom skickade den 24 november ett brev till brittiska Home office och ORAC i Irland. Myndigheterna hade ställt frågor, och var oroade, efter Uppdrag gransknings uppgifter.

Norrbom inte bara försvarade EA20 utan hävdade också att han var en av bolagets bästa analytiker. Han kallade även felaktigheterna i EA20:s CV för ”en felskrivning.”

– Ännu viktigare är att alla tidigare studier är överflödiga angående en analytikers arbete på Sprakab. Det spelar helt enkelt ingen roll vad en analytiker studerade innan arbetet hos Sprakab, skrev Torbjörn Norrbom i brevet.

Bekräftades av Migrationsverket

Detta bekräftades av Migrationsverket i ett yttrande från oktober i fallet Mohamed:

”Vad gäller invändningarna rörande vilken eller vilka utbildningar som analytikern EA20 har genomgått konstateras att Sprakab inte ställer några särskilda utbildningskrav utan snarare testar och följer upp sina analytiker internt.”

Norrbom beskrev i sitt brev vad som faktiskt spelar roll:

– Språkanalytisk förmåga är en talang, som skärps genom internutbildning på Sprakab.

Enligt Norrbom är inte professorer i språk de bästa.

– Många av våra bästa analytiker har aldrig gått ut grundskolan.

Även Migrationsverket lyfte upp talang i ett yttrande om Mohamed från september.

– Det är snarare en fråga om talang, ungefär som att ha musiköra eller vara duktig på att spela fotboll. Sådana egenskaper kan inte, mer än till en liten del, förvärvas genom utbildning.

Migrationsverket bekräftar detta och påpekar att en analytiker samarbetar med en lingvist vid en språkanalys:

– Vi har ett krav i avtalet men det handlar inte om utbildning. Det är kombinationen som är intressant för oss. Sedan ställer vi krav på kvalitetsuppföljningar. Men det är inte språkanalytikern som bedömer ärendet. Det gör vi, säger Fredrik Bengtsson, presschef.

Mohamad har fått uppehållstillstånd i Sverige.

Aftonbladet har sökt Sprakab AB för ytterligare kommentarer men utan resultat. Bolagets vd, Pia Luu, uppges vara bortrest resten av veckan.

ARTIKELN HANDLAR OM