Över 500 döda av farlig tarmbakterie

Sprider sig på svenska sjukhus

NYHETER

Fler än 500 svenskar har dött de senaste åtta åren av en farlig tarmbakterie.

Bakterien är resistent mot antibiotika och sjukvården har inte verktygen och rutinerna för att snabbt kunna stoppa spridning, rapporterar SVT Västnytt.

Odlingsplatta med bakterier, varar några är resistenta mot antibiotika.

Fler än 7 000 personer drabbas årligen av den farliga tarmbakterien Clostridium Difficile, visar en granskning som SVT Västnytt har gjort. Bakterien sprider sig snabbt och kan vara dödlig. De senaste åtta åren han 572 personer dött av den.

Dödligheten är därmed stor, det är till och med fler som dör av tarmbakterien än som dör av den multiresistenta bakterien MRSA, den så kallade sjukhussjukan.

Sprids ofta på sjukhus

Clostridium Difficile kan finnas i tarmen hos helt friska personer men om en äldre eller sjuk person drabbas kan sjukdomstillståndet bli allvarligare. Bakterien är resistent mot antibiotika och drabbar ofta personer som får antibiotikabehandling eftersom antibiotikan slår ut de goda tarmbakterierna och gör att Clostridium Difficile kan härja fritt.

Om den kommer in på ett sjukhus får det därmed ödesdigra konsekvenser. Och det gör den. Enligt statistiken får 70 procent av alla drabbade bakterien på ett sjukhus och om man inte kan få bort den därifrån kan den överleva länge och smitta många.

Det skedde bland annat i Ystad 2012 där ett 30-tal patienter smittades och tio dog av en aggressiv variant som spreds på sjukhuset.

Problem vid sjukhusen

Därför är städrutiner och isoleringsrutiner av största vikt. Enligt Torbjörn Norén, infektionsläkare vid Örebro universitetssjukhus, bör rutinerna vid fall av Clostridium Difficile vara lika som vid andra multiresistenta bakterier som MRSA, VRE och ESBL.

– Dödligheten för Clostridium Difficile är högre än för alla dem tillsammans. Det borde vara en signal på att sjukdomen ska tas på allvar, säger han till SVT.

Ett annat problem är att alla sjukhus i landet inte har möjlighet att analysera bakterien. Det gör att det tar längre tid att identifiera den och på så sätt tar det också längre tid att stoppa den.

– Om man inte upptäcker utbrottet så sprider sig smittan vidare, från patient till patient, säger Thomas Åkerlund, mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten, till SVT Västnytt.

ARTIKELN HANDLAR OM