”Livvakterna får jag ha med mig på långvården”

1 av 4 | Foto: MAJA SUSLIN / TT
Lars Vilks gjorde sitt första framträdande i Sverige sedan terrordåden i Köpenhamn.
NYHETER

KARLSTAD. Omgiven av livvakter, i en sal utan fönster, bakom en mur av tungt beväpnade poliser gjorde konstnären Lars Vilks, 68, entré.

Säkerheten var rigorös under hans första framträdande i Sverige sedan terrordåden i Köpenhamn.

– Jag är inte rädd. Livvakterna får jag nog ha med mig på långvården, säger konstnären.

Ovanför Stora torget i Karlstad cirklade en polishelikopter och utanför gamla Wermlandsbanken stod en rad av tungt beväpnade poliser med automatvapen på måndagskvällen.

– Vad är det som händer här? var det många som undrade på torget.

Men den lilla skara som stod i kö för att passera polisens avspärrning visste mycket väl vad de utsatte sig för.

Sist Lars Vilks pratade, i Köpenhamn den 14 februari i år, sköts två personer ihjäl och fem poliser skadades.

– Det var en chock, säger Lars Vilks själv.

– Jag trodde att det hade lugnat ner sig och satt där i godan ro – och så hände detta. Det var jag inte beredd på.

Publiken kroppsvisiterades

Redan före attacken i Köpenhamn var Lars Vilks inbjuden att tala av Utrikespolitiska föreningen vid Karlstads universitet.

Men efter terrordådet drog sig universitetet ur – ett agerande som Vilks kallar "ynkligt" – och studenterna fick på egen hand ordna fram en annan lokal.

För att evenemanget skulle vara möjligt bidrog Lars Vilks själv med pengar genom att auktionera ut en tavla för att bekosta metalldetektorn i entrén till konferenslokalen i gamla Wermlandsbanken.

De 150 åhörarna som fått anmäla sig i förväg fick alla gå igenom både metalldetektorn och en kroppsvisitering innan de fick komma in i lokalen.

Och föreläsningen – som varken handlade om Lars Vilks eller rondellhundar, utan om tryckfrihet och Charlie Hebdo – genomfördes utan intermezzon.

Något Lars Vilks själv kände sig säker på.

– Händelsen i Köpenhamn har tvingat fram en annan standard. Nu är läget extremt. Det har fått enorma konsekvenser.

Om den tunga bevakningen säger han:

– Det är en överdrift, men det måste vara en överdrift.

– Det får ju bara inte hända igen. Då får vi nationell panik.

”Jag sitter inspärrad”

Sedan terrordåden i Köpenhamn har Lars Vilks levt på hemlig ort.

Han tvingas hela tiden flytta runt och kan inte längre återvända till sitt hem.

– Jag sitter inspärrad. Efter ett tag finns risken att jag har blivit igenkänd, därför måste jag flyttas runt. Det är besvärligt. Jag har inte längre så mycket att säga till om i mitt eget liv och jag har inget hem längre, säger han.

Ändå försöker han skapa en vardag i sitt liv.

– Jag har min konstateljé och mina datorer.

Några fler evenemang har han inte inbokade.

– Nej, därför är jag så glad för studenternas initiativ. Jag har blivit en man som sprider skräck och fruktan, säger Lars Vilks.

Han är medveten om att han förmodligen i resten av sitt liv kommer att tvingas leva under bevakning.

I Köpenhamn dog två personer.

Ändå ångrar han inget – och yttrandefriheten kommer han att fortsätta kämpa för.

– Det som hände i Köpenhamn var tragiskt, men livet måste gå vidare. Jag har inte skjutit någon.