Dela på bördan det enda rimliga

I en flyktingfientlig värld är Sverige undantag, inte regel

Foto: Argiris Mantikos/Eurokinissi/AP
Flyktingar räddas efter en båtolycka i Medelhavet.
NYHETER

Omkring 6 000 båtflyktingar driver runt ute till havs i Sydostasien med sinande förråd av mat och vatten.

Medan EU åtminstone gör halvhjärtade försök att rädda båtflyktingar i Medelhavet är det kalla handen i Indonesien och Malaysia.

Samma tragedier som vi de senaste veckorna sett utspelas på Medelhavet sker samtidigt i Sydostasien.

Alla är överens om att det är hemskt att människor som flyr fattigdom och elände drunknar på havet. Det spelar ingen roll om det som i Sydostasien är fattiga ur befolkningsgruppen rohingas som flyr Burma för att de blir illa behandlade eller om det är syrier som flyr kriget i Mellanöstern.

Båda har legitima skäl att fly och båda utnyttjas av flyktingsmugglare som tjänar stora pengar på deras lidanden. Men de bemöts delvis olika av länderna de vill ta sig till.

Varken Europa eller länder som Thailand, Indonesien och Malaysia vill egentligen ta emot flyktingarna.

Men där Europa säger sig ha ett moraliskt ansvar för att flyktingarna som försöker ta sig över Medelhavet inte ska drunkna så tillämpar Australien och länderna i Sydostasien en annan taktik.

Motade bort

I går motade den indonesiska kustbevakningen bort en båt med flera hundra flyktingar som befann sig på deras territorialvatten med den officiella motiveringen att flyktingarna skulle till Malaysia.

Enligt uppgifter i internationella medier kan så många som sextusen båtflyktingar från framförallt Burma befinna sig på drift ute till havs, vissa sedan flera månader tillbaka. Malaysia som tidigare tagit emot en hel del flyktingar säger nu nej. Indonesien vill uppenbarligen inte heller ta emot dem.

Australien skickar tillbaka båtar med flyktingar till ursprungsländerna. Om landet inte kan fastställas förs de till mottagningscentra på Papau och Nya Guinea utan chans att få komma till Australiens ens om de har asylskäl.

Taktiken används som ett sätt att försöka få stopp på smugglingen av båtflyktingar och därmed också förhindra att människor drunknar till havs. Nu verkar länder i Sydostasien tillämpa ett liknande arbetssätt. Rohingas är en befolkningsgrupp ursprungligen från Bangladesh men som länge levt i Burma. Majoriteten av dem är fattiga och outbildade. En grupp som ingen egentligen vill ta emot.

Bråk om kvoter

I Europa höjs alltfler röster för att skapa så kallade säkra korridorer för flyktingar. I Sydostasien finns inga sådana ambitioner.

EU-kommissionen lägger i morgon fram ett förslag som innebär att samtliga EU-länder måste ta emot en kvot flyktingar som kan resa direkt till dessa länder i stället för att tvingas göra den farliga båtresan.

Att dela på bördan är det enda rimliga med tanke på att vi upplever den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Det är en förutsättning för att inte främlingsfientlighet ska öka i Sverige, Tyskland och ett fåtal andra länder som i dag tar emot majoriteten av flyktingarna.

Ändå är det ett antal länder, däribland Ungern och Storbritannien, som sparkar bakut. De vill inte ha några tvingande kvoter. Andra kan bara tänka sig att ta emot ett mycket litet antal flyktingar.

När tragedierna till havs sker är det mycket tal om "aldrig mer" och "solidaritet" men när det kommer till praktisk handling är det stängda dörrar i såväl Australien, Sydostasien som i majoriteten av Europas länder.

Sverige och Tyskland är undantag och inte regel.

ARTIKELN HANDLAR OM

Medelhavet

Indonesien

Europa

Australien