Trots allt - det går framåt för Sverige

Svensken tror på en mörkare framtid - men här kommer 12 ljuspunkter

1 av 5
Flyktingar på Solbacka skapade den här flaggan för att visa sin tacksamhet över det mottagande de fått i Sverige. Foto: CAROLINE BYRMO
NYHETER

Mer än hälften tror att Sverige blir ett allt sämre land att leva i. Inte konstigt - 2015 blev ett år då vi skrämdes av omvärlden. Av terrorism, flyktingströmmar och krig.

Men det finns ljuspunkter! Vi har listat ett antal områden där det går framåt för Sverige.

1. Misshandel bland unga män minskar

Trenden är tydlig; Våldsbrotten bland män i åldern 16–24 år har minskat kraftigt de senaste åren. År 2014 utsattes 4,8 procent för misshandel jämfört med 11 procent, år 2005.  En annan positivt utveckling - ungdomars minskade alkoholkonsumtion - tros vara orsak till att misshandeln minskar. Att ungdomar dricker mindre är en trend som märks över hela landet, enligt rapporten Skolelevers drogvanor 2015.

Källa: Brottsförebygganderådet (BRÅ)

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)

2. Fler får jobb - särskilt  unga

Arbetslösheten minskar. En extra ljuspunkt är att den minskar allra mest bland unga, de mellan 15 och 24 år. Totalt fick ungefär 87 000 personer sysselsättning i jämförelse med november året innan.

Och inte nog med det: Det fortsätter att se ljust ut. Enligt en färsk prognos kommer sysselsättningen att öka med 140 000 personer i år och 2017.

I en rapport beskrivs att arbetsgivarna inom både privat och offentlig sektor planerar att anställa fler. Framför allt spås det bli nya jobb inom handel, hotell och restaurang.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsförmedlingen

3. Fler tar gymnasieexamen - trots hårdare betygskrav

För två år sedan tog den första gymnasiekullen examen enligt det nya - och betydligt svårare - betygssystemet. Då klarade 71,4 procent sina studier med godkända slutbetyg.  Förra året ökade den andelen till 73,7 procent. Ökningen beskrivs som bred och har enligt skolverket skett på både yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Tidigare år - och med det gamla och enklare systemet - varierade andelen med slutbetyg mellan 68 och 71 procent. De två senaste åren har alltså fler elever klarat gymnasieskolan trots att det blivit svårare att få godkända slutbetyg.

Källa: Skolverket

4. Ekonomin går som på räls

Förra året fortsatte svensk ekonomi att växa. Samtidigt gick utvecklingen i våra grannländer åt motsatt håll, med sjunkande BNP i Finland och Danmark samt inbromsning i Norge. I Sverige däremot steg BNP med 0,8 procent under tredje kvartalet. Uppgången ligger väl över den genomsnittliga tillväxten de senaste tjugo åren. En förklaring är hushållens konsumtion. Inkomsterna fortsätter dessutom att stiga, vilket indikerar att hushållen har ytterligare konsumtionsutrymme som i nuläget läggs till sparandet, skriver SCB i en publikation.

Källa: SCB

5. Jämställdheten tassar på

Det går sakta, men ändå framåt på vissa områden.

Kvinnor utbildar sig mer än män: Varannan kvinna läser på högskola mot var tredje man. Det gör också att allt fler kvinnor blir chefer och/eller söker sig till höglöneyrken som jurist och läkare.

En jämställdhetsmyndighet är på gång. Det föreslår regeringens utredare, som vill snabba på takten för att makt och ekonomi mellan kvinnor och män ska utjämnas.

Sist men inte minst: Kvinnlig onani har efter århundraden av skuldbeläggande blivit ett begrepp i och med verbet "klittra"  - ett av årets nyord.

Källa: SCB, RFSU

6. Svenskarna hjälper och ger

Flyktigströmmen har fått människor att öppna sina plånböcker och ge av sin tid. Efter att bilden på 3-årige Alan vid strandkanten publicerats fullkomligt exploderade välviljan. De stor välgörenhetsorganisationerna fick in över hundra miljoner kronor på bara några dagar.

Tusentals frivilliga har också hjälpt till praktiskt, med mottagande, kläder, mat och boende. Ett par exempel är organisationen Refugees Welcome, och privatpersonerna Emma Arnesson och Anne Lundberg i Östersund, som utsågs till Svenska hjältar för sina insatser med att ordna aktiviteter för nyanlända.

7. Allt färre barn i bil dör i trafikolycka.

2015 förolyckades endast ett barn, det lägsta antalet sedan 50-talet. Under 60- och 70-talet omkom årligen i snitt 26 barn upp till 14 års ålder. 2007-2015 avled i snitt tre barn årligen. Orsakerna är enligt forskaren Anna Carlsson bakåtvända bilbarnstolar, sittkuddar, bälteskrav, förbättrad infrastruktur, säkrare bilar, ändrade vägförhållanden som mitträcken och nollvision.

Källor: TT och Chalmers Tekniska Högskola.

8. Allt färre barn dör i olyckor och av skador.

Dödstalen är de lägsta sedan 70-talet. Både dödsfall och sjukhusvistelser fortsätter att minska bland barn. I början av 70-talet dog 400 barn årligen av olyckor och skadehändelser. De senaste åren har 70 barn årligen omkommit. 2013 var den lägsta siffran med 58 avlidna barn. Hälften dör i olyckor, 40 procent i självmord och 10 procent för att annan person avsiktligt dödat dem.

Källa: Socialstyrelsens rapport 2010-2013 (en rapport vart fjärde år).

9. Antalet omkomna i vägtrafiken minskar stadigt.

2015 omkom 260 personer på vägarna - samma antal som 2013 och det lägsta sedan andra världskriget. Under modern tid har som mest 1 313 personer omkommit i vägtrafiken 1965 och 1966, trots att antalet bilar var en tredjedel så många som i dag. Antalet omkomna fotgängare är det lägsta på lång tid och halverades från 56 år 2007 till 27 förra året.

Källa: Transportstyrelsen.

10. Hjärtinfarkterna  minskar.

Det har aldrig varit så få som drabbas av hjärtinfarkt som nu. Förra året fick 27 242 personer hjärtinfarkt i Sverige, jämfört med 37 025 personer år 2005. En minskning med 26 procent.. Det visar Socialstyrelsens statistik.

Källa: Hjärtlungfonden

11. Botande medicin mot Hepatit C - allt fler får medicinen:

40 000 svenskar har hepatit C - en kronisk sjukdom där ett virus infekterat levern och skadar levercellerna. Sedan oktober 2014 ingår de nya botande medicinerna i läkmedelsförmånen, men bara för de svårast sjuka (fibrosstadium F3 och F4).

I juni 2015 beslutade dock TLV att även mindre sjuka patienter ( fibrosstadium F2) ska få subventionerad behandling. Det rör sig om 5 000 patienter. Många av de svårast sjuka har nu behandlats och nya produkter har pressat priserna.

Källa: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

12. Ny supermedicin mot spridd hudcancer:

Ett nytt läkemedel mot metastaserad malignt melanom - spridd hudcancer - bygger på immunterapi. Preparatet hjälper cellerna i det egna immunförsvaret att bekämpa cancern. PD1-hämmare blockerar bidningen av PD1-proteinets så kallade ligander, så att tumören inte längre kan "gömma sig" för kroppens immunförsvar. 

Läkemedlen Opdivo och Keytruda godkändes i EU sommaren 2015. Sedan december rekommenderas Opdivo även mot icke-småcellig lungcancer. Preparatet testas också mot njurcancer, huvud-halscancer och lymfom. Vissa patienter svara extremt bra på medicinerna, andra inte alls. Behandlingen är palliativ och syftar till att lindra symptom och förlänga livet.

Cecilia Gustavsson
Mary Mårtensson
Åsa Passanisi

ARTIKELN HANDLAR OM