Alzheimer kan spåras 20 år före symptom

Ny svensk studie - kan leda till förebyggande medicin

Den här studien ökar förståelsen av tidiga skeden av Alzheimers sjukdom, säger professor Agneta Nordberg
Foto: MATTIAS CARLSSON
NYHETER

Alzheimers sjukdom kan upptäckas upp till 20 år före symptomen.

Enligt en ny svensk studie speglas sjukdomen i ett ökat antal astrocyter, stödjeceller i hjärnan.

– Den här studien ökar förståelsen av tidiga skeden av Alzheimers sjukdom, säger professor Agneta Nordberg till DN.

Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige med drygt 100 000 drabbade och ett stort mörkertal eftersom många inte får någon diagnos.

Vid sjukdomen dör nervceller i hjärnan och hittills har det bara funnits mediciner som lindrar symptomen.

Nu kan det finnas förutsättningar att utveckla ny medicin som kan ge förebyggande behandling betydligt tidigare.

I studien från Karolinska institutet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Brain, undersöktes friska personer som kommer från familjer med kända mutationer av demenssjukdomen och därför har ökad risk att drabbas.

Ökat antal stödjeceller

Forskarna upptäckte att dessa testpersoner hade en inflammation orsakad av ett ökat antal astrocyter, stödjeceller. Detta så långt som 20 år innan man kunde räkna med att hitta så kallade amyloida plack som vid alzheimer finns i höga halter i hjärnan.

Den inflammatoriska processen med astrocyter minskade sedan i takt med att amyloidplacken ökade.

– Det rör sig alltså om olika tidsförlopp och det är första gången det har rapporterats, säger Agneta Nordberg till DN.

Även om inflammationen tycks vara ett tidigt tecken på alzheimers sjukdom så är det fortfarande okänt varför astrocyterna ökar i antal.

En tolkning är att de ökar när amyloiderna uppstår, för att, som tidigare forskning visat, försöka  äta upp dem. När det inte räcker tar amyloidplacken över och utvecklar sjukdomen.

FAKTA

Så gick studien till

Drygt 50 personer undersöktes bland annat med så kallad PET-kamera och fick göra minnestester. I gruppen ingick dels friska personer med hög risk för sjukdomen samt personer med alzheimer som inte var ärftlig. Hälften av personerna undersöktes igen efter tre år.

Hos de personer som hade ärftlighet kunde forskarna räkna ut inom hur lång tid personen skulle få symtom på sjukdomen

ARTIKELN HANDLAR OM