7 saker värda att veta om semlor

NYHETER

I dag är det fettisdagen och all anledning att gotta sig i svenskarnas mesta favoritbulle – semlan.

Här är 7 saker du kanske inte visste om fastlagsbullen och fettisdagen.

1. Fettisdagen är en kristen tradition som inträffar sju veckor före påsk.

Dagen är den sista i fastlagen före fastan. Historiskt sett skulle man denna dag passa på att äta riktigt ordentligt för att vara rejält rustad inför den kommande påskfastan.

Foto: Bertil Ericson/ TT

2. Namnet fettisdagen har funnits sedan 1594.

Ordet är en sammanslagning av ”fet” och ”tisdag” och syftar till all fet mat som brukade ätas på fettisdagen.

Foto: Pontus Lundahl / TT

3. Så som semlan ser ut i dag har den sett ut sedan början av 1900-talet.

En moderniserad variant av hetväggen – ett bakverk från 1700-talet som var en bakad bulle fylld med mandelmassa som ofta kryddades med kummin och åts i en skål med varm mjölk.

Foto: Wikipedia Commons

4. Namnet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila” vilket betyder fint vetemjöl.

Anledningen till att semlan tidigare ansågs som så lyxig var att det under bondesamhället var väldigt ovanligt med vitt mjöl, socker och att äta vispad grädde.

Foto: Tomas Oneborg / TT

5. På fettisdagen äter i snitt varannan svensk semlor.

Enligt en undersökning från Sveriges bagare och konditorer äter svenskarna omkring 5 miljoner semlor på fettisdagen.

Foto: Anders Ahlgren/TT

6. Semlan ser lite olika ut beroende på var man äter den.

I Skåne och andra delar av Sverige säger man fastlagsbulle och i Finland äter man den vanligen med hallonsylt istället för mandelmassa. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller antingen sylt, choklad eller vaniljkräm.

Foto: Wikipedia Commons

7. Fem semlor som välte internet.

På senare år har vi sett otaliga varianter av den traditionella bakelsen. De här är några av de mest minnesvärda:

Foto: TT/Faksimil

1. Semmelwrapen

2. Räksemlan

3. Korv med bröd-semlan

4. Semmelsmoothien

5. Lussesemlan