Snuset är bra för folkhälsan

Ny rapport: Prillan är förnuftig - den kan skydda mot sjukdomar

NYHETER

Snuset är bra för folkhälsan och kan till och med skydda mot vissa sjuk­domar, enligt en ny rapport.

Men att snusa är långt ifrån riskfritt, anser överläkaren Gunilla Bolinder.

– Det finns inget som är helt ofarligt. Frågan är bara hur farligt det är, säger hon.

Snusar gör man i flera ­länder, men ingenstans i samma omfattning som i Sverige.

Här snusar 25 procent av männen och 4 procent av kvinnorna. Den genomsnittliga förbrukningen är ungefär en tredjedels dosa om dagen.

Men det är starkt beroendeframkallande. Det förekommer storkonsumenter som till och med sover med en prilla under läppen.

Riskerna har debatterats i decennier.

I en ny rapport från den så kallade Snuskommissionen går man igenom forskningsläget när det gäller snusets hälsorisker.

Minskar risk för MS

På punkt efter punkt konstateras att det saknas belägg för att det skulle vara farligt att snusa. Det gäller allt från stroke och förmaksflimmer till tandlossning.

Enligt rapporten kan snus till och med minska risken för de neurologiska sjukdomarna multipel skleros, MS, och alzheimers.

Snuskommissionen finansieras av Svenska snustillverkarföreningen, en intresseorganisation som i sin tur består av snustillverkarna Swedish Match, Gotlandssnus och Skruf.

I kommissionen ingår bland annat läkaren Anders Milton, tidigare ord­förande för Läkarförbundet, och ­tobaksforskaren Karl Olov Fagerström.

”Allt bättre än rökning”

Snusets förträfflighet som rökavvänjningsmedel lyfts fram på flera platser i rapporten.

– Det är klart att det inte är helt ofarligt. Det är ­absolut ingen hälso­produkt. Gravida ska exempelvis ­inte använda nikotin över­huvudtaget, inte ens i form av nikotinplåster, säger Karl Olov Fagerström.

– När det gäller tobak handlar det om att först stoppa bruket av cigaretter. Först därefter kanske man kan ta nästa steg.

Gunilla Bolinder, över­läkare på Karolinska sjukhuset, är skarpt kritisk till att snuset ofta framhålls som en riskfri metod att sluta röka.

– Från tobaksindustrins håll jämför man hela tiden snusning med rökning, som är bland det värsta som uppfunnits. Det är självklart bättre än rökning, allt är bättre än rökning.

– Men vi vet samtidigt att snus exempelvis medför en ökad risk för gravida kvinnor att drabbas av havandeskapsförgiftning. Det har även en kärlsammandragande effekt, vilket ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Det är inte jättevanligt, men det förekommer.

Gunilla Bolinder gjorde nyligen en liknande sammanställning av forskningsläget - en sammanställning som ger en delvis annan bild av snusets risker.

Forskningen - enligt Snuskommissionen

– Snus minskar troligen risken för nervsjukdomen multipel skleros, MS. Viss forskning pekar även på att nikotin minskar risken för demenssjukdomen alzheimers.

– Det finns inget samband mellan snusning och risken att drabbas av stroke, förmaksflimmer, karies, tandlossning, åderförkalkning, hjärtinfarkt, lungcancer. Detsamma gäller cancer i munhålan och strupen, även om forskningsläget där är mer osäkert.

– Snusning under graviditeten ökar risken för tidig födsel och gomspalt. Nikotinet påverkar dessutom hjärnans utveckling.

– Risken att drabbas av hjärtinfarkt påverkas inte av snusning, men om man väl drabbas kan effekten bli värre för snusare.

– Det finns ett visst samband mellan snusning och risken för hjärtsvikt och metabolt syndrom.

– Läget är osäkert när det gäller risken för diabetes. Kan inte uteslutas, men mer forskning behövs. Detsamma gäller bukspottskörtelcancer, där forskning visat på ett eventuellt samband.

Forskningen - enligt läkare Gunilla Bolinder

– Det finns en koppling ­mellan snusning och risken att drabbas av cancer i magsäck och matstrupe.

– Nikotinet i snuset höjer blodtrycket och hjärtfrekvensen. Snus motverkar därför blodtryckssänkande mediciner.

– Ämnesomsättningen höjs genom en ökad insöndring av adrenalin och andra stresshormoner.

– Vid en hjärtinfarkt är ­risken att dö större för snusare än för dem som inte alls brukar tobak.

– Snusning försämrar blodkärlens förmåga att vidga sig. Försämringen är kraftig: det handlar nästan om en halvering. Snusning är därför särskilt olämpligt för personer med kärlkramp eller ­personer som lätt drabbas av vita fingrar i kyla.

– Snusning ökar risken att drabbas av åldersdiabetes. Och diabetiker som snusar löper extra stor risk att drabbas av hjärt- och kärlsjuk­domar.

– Snus skadar tandköttet som drar sig upp på tandhalsen och frilägger roten, med missfärgningar, kariesangrepp och ilningar som följd.

– Snusning under graviditet gör att barnet utsätts för lika höga halter nikotin som modern. Nikotinet i snus kan även föras över till barnet genom bröstmjölk. Snusning ökar risken för graviditetsförgiftning samt risken för för­tidig födsel.