Efter övergreppen: Säkerheten höjs på festivaler

1 av 2
Vid ungdomsfestivalen We are Sthlm i Kungsträdgården i Stockholm inträffade ett flertal sexövergrepp mot unga tjejer.
NYHETER

Efter förra årets tafsanden på festivaler ska säkerheten höjas.

En kartläggning från polisen visar: Flickor under 15 år drabbades mest. De blev fasthållna i trängseln och tafsade på över hela kroppen.

En slutsats i rapporten är att lagen kan behöva skärpas.

Det blev stor debatt efter festivalerna förra sommaren, framför allt ungdomsfestivalen ”We are Sthlm”.

Polisen visar i en stor kartläggning av övergrepp att det absolut vanligaste var en enskild gärningsman, 16–18 år. Gärningsmannen har tagit på flickornas bröst, rumpa eller skrev och i vissa fall försökt dra ner byxor eller kjol. Ofta har det skett bakifrån, i folkmassan framför scenen.

Många flickor chockades.

– Det här är oerhört kränkande brott. I vissa fall kunde det ha slutat med våldtäkt, säger Linda Staaf, polismästare och chef för underrättelseenheten vid nationella operativa avdelningen, Noa, som står bakom rapporten.

Polisen anklagades för att ha mörklagt ofredandena och gjort för lite. Har ni inte tagit problemet på allvar?

– Jag skulle säga så här: Hela samhället, som skolan och rättsväsendet, behöver höja kunskapen och arbeta bättre mot sexuella ofredanden. Det gäller även oss.

Kan behövas ny lag

Slutsatsen i kartläggningen är bland annat att det kan behövas en ny lag, där brottet "sexuellt ofredande" bedöms som grovt i vissa fall. Som när en hel grupp gärningsmän omringar offret – något som hände i flera fall. Det skulle ge ett högre straff än det nuvarande maxstraffet två års fängelse.

Enligt den nya strategin ska polisen samarbeta med kommuner och arrangörer på ett tidigt stadium för att förebygga sexuella ofredanden.

Förutom att granska anmälningar har polisen på olika orter kontaktat unga i frågan.

– Det finns en känsla bland tonårstjejer att det här är normaliserat, något man får stå ut med. Det ska man absolut inte behöva! Vi måste synliggöra ofredandena på bred front, förändra attityder redan från låg ålder och få alla att inse att det är ett brott, säger Linda Staaf.

Ett stort problem är att så få polisanmäler. Flickor som Aftonbladet pratat med säger att det inte är någon idé. Och att de inte vill förstöra kvällen och "börja bråka" om det är någon som tafsar på dem.

Av de fall som anmäls är det ytterst få som går vidare. Ett exempel: När det gäller ”We are Sthlm” förra året anmäldes 19 sexuella ofredanden och en våldtäkt. Alla förundersökningar om ofredanden lades ner. Det kan bero på brist på vittnen eller att flickan mår dåligt och inte orkar gå vidare.

Hur ska ni får fler att polisanmäla?

– Först och främst genom att synliggöra att sexuella ofredanden är ett brott och inget någon ska behöva stå ut med. Det är också mycket viktigt att åhörare som ser något ställer upp och vittnar.

Har de här brotten ökat?

– Inget stöder det rent vetenskapligt. Ofredanden fanns även på 1960-talet. Däremot berättar elever om ett hårdare klimat när det gäller tilltalet. Och med sociala medier har det tillkommit en ny grupp ofredanden, säger Lina Staaf.

FAKTA

Polisens nya strategi:

Samarbeta med kommuner och arrangörer om evenemanget redan i förväg.

Öka kunskapen om sexuella ofredanden hos personal och vakter.

Ge offren bättre bemötande.

Se till att det finns tillräckligt många publikvärdar.

Bättre belysning.

Bygga bort "hot spots", där risken för övergrepp är större, som mörka avlägsna utrymmen eller platser med mycket stor trängsel.

Ordna extra kameraövervakning.

Lägesrapporten:

Totalt rör kartläggningen drygt 10 000 anmälda sexuella ofredanden mellan 2011 och 2016.

Polisen har fokuserat på festivaler och andra offentliga evenemang. Men tar också upp brott på andra offentliga platser, som badhus, bussar och skolan – där finns det flest anmälningar om fysiska sexuella ofredanden. Men vanligast är numera sexuella ofredanden via sociala medier.

ARTIKELN HANDLAR OM