Cyklar 16 dagar i sträck - utan att äta

1 av 4
NYHETER

Från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder. En sträcka på 240 mil – på tom mage. En utmaning som 29-årige Simon Gustavsson från Göteborg kan vara först i världen att anta.

– Jag vill inspirera och visa att det går att anta sådana här utmaningar. Även om man blir sliten.

När Aftonbladet når Simon Gustavsson på söndagen har han cyklat drygt 200 mil sedan starten den 5 juni. Under de snart 16 dagar har han bara druckit vatten och ätit salttabletter.
Om mindre än ett dygn går han i mål i Smygehuk.

– Då kommer jag fira med en kebabpizza.

Ville ha en stor utmaning

Den smått galna idéen att cykla 240 mil på tom mage fick Simon 2012 då han upplevde att fokus på olika dieter var väldigt stort och att det fanns en mängd myter han ville slå hål på.

Som exempel nämner han att det inte går att prestera på tom mage.

– Men det stämmer inte. Kroppen är helt fantastisk och klarar mer än vad man tror. Se bara på 5:2-dieten. Den är ett bra exempel på att kroppen fixar långa stunder utan mat.

Men inledningsvis trodde många inte att projektet skulle funka.

– Men då jag är biomedicinare i botten vet jag att det är teoretiskt möjligt. Sen älskar jag utmaningar vilket är min drivkraft i detta.

Har svårt att räkna

Att sitta still, röka och äta fel är enligt Simon farligare än projektet,

– Jag har cyklat sju timmar varje dag och fast att kroppen är sliten så mår jag bra. Jag vill därför inspirera människor att lita på sin kropp och att man kan träna även om man inte ätit innan.

Dock medger Simon att koncentrationsnivån har sjunkit avsevärt.

– Jag är inte skarp och kan inte hålla siffror i huvudet när jag försöker räkna hur långt jag har kvar. Man blir lite korkad på låghydratkost.

Hur blir magen efter 15 dagars fasta?

– Den har varit överraskande lugn. Dock har jag inte gjort nummer två sedan nationaldagen, säger Simon och skrattar.

Tidigare har Simon både cyklat Vätternrundan och sprungit Lidingöloppet och Stockholm Marathon.

Men att cykla 240 mil utan mat tror han att han är ensam om i världen.

– Jag vet ingen som har gjort detta tidigare.

Inför utmaningen gick Simon upp 20 kilo på 1,5 månader genom enbart LCHF-kost.

– Jag åt mycket fet mat, som grädde, smör, bacon och jordnötssmör.

Ska undersökas av Sahlgrenska

Dock har hans kropp använt det mesta av fettet som bränsle.

– Jag har gått ned 14 kilo hittills. Det har skett en stor visuell förändring då jag både tappat muskler och blivit smalare.

Innan avtramp mätte Simon sina värden på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. När han är klar ska dessa göras om.

– De är jättenyfikna på att se vad som händer med kroppen när man gör en sådan här grej. Hur det blir med blodsockret, fett- och muskelvävnad och ämnesomsättningen.

På sin väg genom Sverige har han haft ett följe på tre personer som kört bakom med husvagn.

Under resans gång har de samlat in pengar till Vi-skogen, en biståndsorganisation som bidrar till välfärd i östra Afrika genom trädplantering. I söndags hade 23 000 kronor kommit in.

Vad har varit jobbigast?

– Att hela tiden hålla disciplinen. I början kände jag mycket matdofter men med tiden blev det bättre. En natt drömde jag om hur jag blev tvångsmatad med en kebabrulle. Då vaknade jag med ett ryck och tänkte att hela projektet hade misslyckats, säger Simon och skrattar.

Var har du mest ont?

– I rumpan! Men jag har pratat med många elitcyklare innan som sa att jag kommer få ont och att jag har tur om jag inte får skavsår.

På frågan om han kan tänka sig att göra om projektet svarar Simon att han skulle kunna cykla samma runda igen. Men inte utan mat.

Dock tänker han fortsätta att utmana sig själv även framöver.

– Målet är att springa Spartathlon. Ett marathonlopp mellan Aten och Sparta på 245 kilometer. Det är dock en tuffare och mer galen utmaning då måste jag kvala in för att få springa i 24 timmar.

ARTIKELN HANDLAR OM