Ett liv fyllt av dramatik har tagit slut

Journalisten Rolf Svensson är död

1 av 4
Rolf Svensson arbetade många år på Aftonbladet med världen som arbetsfält. Här på bild framför Vita huset i Washington. ”När jag under de åren var med om att på redaktionen i Stockholm ta emot och redigera Svenssons alltid välformulerade och initierade rapporter brukade vi förvåna oss: Hur hann Roffe alltid med allt?”, skriver tidigare redaktionschefen Sigurd Glans om vännen och medarbetaren på Aftonbladet.
NYHETER

Rolf Svensson, i många år utrikeskorrespondent i Aftonbladet, avled natten till onsdagen efter en lång tids sjukdom. Han blev 79 år.

Som journalist hann han med mycket i världen.

Det finns en bild som brukar dyka upp i mitt minne när reportrar och fotografer är ute på farliga uppdrag. Jag såg den första gången i Time Magazine. I bildens centrum ligger en man med inte bara undran utan även skräck i blicken. Det är Aftonbladets Rolf Svensson. Bakom en gravsten i ett kulregn på Milltown-kyrkogården i Nordirland. Granater exploderar. Kulorna smattrar mellan gravstenarna. IRA-sympatisörer dödas. Andra lemlästas.

Så nära döden hade nog aldrig en utsänd Aftonbladetreporter varit. På en kyrkogård dessutom.

Fanns längst fram

Alla kastade sig till marken runt gravstenarna då helvetet bröt ut vid en sorgeakt i Belfast. Rolf Svensson fanns bland journalister längst fram, just där granaterna slog ner. En amerikansk reporter strax intill Rolf sköts. Tre döda och 54 skadade.

En bild från utrikeskorrespondent Rolf Svenssons liv, fyllt av dramatik.

Han gick från en jordbrukarby vid Bollnäs ut i världen, där han i elva år med New York som bas och fem år från London skildrade världshändelser och vad svenskar åstadkom utomlands.

Han fick sin journalistiska grund som 19-årig sportjournalist på Hudiksvalls Tidning. Då hade han redan hunnit med en FN-tjänst i Sharm el-Sheik på ökenkrigens tid, utbildad till fallskärmsjägare som han var.

New York som bas

Efter några år på Arbetarbladet i Gävle anställde vi honom i Aftonbladet. Först som riksredaktör i Borlänge, sedan i en chefsroll på sportredaktionen i Stockholm. Därefter blev han morgonchef på centralredaktionen. Varefter vi i början av 1970-talet placerade honom som utrikeskorrespondent i USA. Med start i Watergateskandalen.

New York blev en bas för många utryckningar medan fru Kerstin fanns hemma på Long Island med fyra barn.

Rolf Svenssons arbetskapacitet hade inga gränser. En utrikeskorre som med djupa kontakter och stor pålitlighet kunde få våra svenska läsare berikade med skildringar av både det onda och goda i världen.

Presidentval i USA, förstås. Krig på Falklandsöarna mellan Argentina och England. Björn Borgs härjningar på tennisbanorna. Kärnkraftskatastrof i Harrisburg. Rumble in the jungle i Kinshasa 1974, då Muhammad Ali tog tillbaka sin världsmästartitel från George Foreman.

Bland all dramatiken hann Rolf med att skildra vad våra svenskar höll på med utomlands. Han hade många vänner bland dem. Det får en hedersman.

Hur hann han?

I Torontomagasinet The Reporter betraktades han 1982 som den kanske bäste allround-reportern i världen. Det gladde förstås även en hemmavarande redaktionschef.

När jag under de åren var med om att på redaktionen i Stockholm ta emot och redigera Svenssons alltid välformulerade och initierade rapporter brukade vi förvåna oss: Hur hann Roffe alltid med allt?

Han gick upp i utrikesjobbet med en beundransvärd entusiasm och bredd i det dygnetruntjobb det egentligen är att vara utrikeskorrespondent för en svensk kvällstidning.

Som avslutning på den framgångsrika journalistkarriären valde Rolf Svensson att bli chefredaktör för tidningen Folket i fridfullare Eskilstuna.

Sigurd Glans

ARTIKELN HANDLAR OM