”Om någon hade stoppat honom hade han kanske inte kommit längre”

Hennes dotter utsattes för sexuella övergrepp av grannen i flera år

1 av 4 | Foto: Pernilla Wahlman
Hennes dotter antastades av grannen trots att socialtjänsten fått in orosanmälan mot honom tidigare.
NYHETER

I flera år förgrep sig den 61-årige mannen på en minderårig grannflicka.

Under utredningen dök en tidigare orosanmälan upp: Samme man var misstänkt för sexuella övergrepp mot ett annat barn.

Men utredningen den gången lades ner och i dag är grannflickans mamma besviken över socialtjänstens agerande.

– Han hade börjat ta på min dotter när orosanmälan kom in. Hade någon stoppat honom hade han kanske inte kommit längre än så.

Flickan är inte ens tio år men bär på en tung börda. Hon som alltid varit social, utåtriktad och sprallig har förändrats.

Hon har svårt att sova, isolerar sig och varken vågar eller vill gå till skolan ibland. Från sitt rum ser hon huset där mannen bor, han som gjorde saker som man inte får.

På vardagsrumsgolvet har hon byggt en skyddande koja där hon brukar ligga inrullad i filtar, kanske för att förbereda sig för familjens förestående flytt. För trots att förövarens hus ska säljas, vill mamman att dottern ska slippa se det.

Socialtjänsten tyckte att med nya ägare i huset skulle min dotter få en chans till positiva minnen men allt är för nära och gör alldeles för ont. Om hon däremot vill åka förbi huset om ett antal år för att bearbeta sina minnen så ska jag skjutsa henne, säger mamman.

Han var drivande

Det är mer än fem år sedan familjen flyttade till gatan i ett område i mellersta Norrland. Där lärde de så småningom känna grannen i 60-årsåldern och hans familj.

Mannen har i förhör sagt att han var drivande i att få kontakt med grannflickan.

– Min dotter säger att hon inte hann träffa honom så många gånger innan övergreppen började.

Då bodde han med sin sambo och hennes dotter. Mamman berättar att de en dag frågade om flickan ville ha leksaker som skulle rensas ut.

Den lilla flickan tyckte om den äldre i andra huset som blev något av en extra storasyster.

Mamman bad grannarna säga till om det blev för mycket, om dottern var till besvär.

– Han försäkrade mig att jag inte behövde vara orolig, det var bara roligt om hon kom dit.

Ibland var mannen ensam, då väntade grannflickan på sin kompis.

– Hon sa att de hade pratat, säger mamman.

Lockade med glass

Men inte ens att övriga familjen var hemma stoppade mannen från att begå övergrepp. Dottern har beskrivit hur det räckte med några minuter i ett annat rum för att han skulle röra vid henne. Ibland hände det när hon satt i hans knä med sin Ipad, ibland lockade han med glass eller fika i köket.

En dag briserar bomben.

Mamman pratar med ett av sina äldre barn om att värna sin kropp, den yngre flickan lyssnar.

– Jag förklarade att vuxna människor inte får ta på barns kroppar, vad som är okej och inte.

En tid senare sov den knappt tioåriga flickan hos en kompis när hon plötsligt anförtrodde sig till kompisens mamma om övergreppen som pågått under flera år.
– Hon berättade att jag hade sagt att vuxna människor inte får ta på barns kroppar, men att det fanns en man som gjorde det på henne, berättar flickans mamma.

Ville inte pressa henne

Flickan vågade först inte berätta för sin mamma eftersom hon var rädd att hon skulle bli arg. På barns vis skämdes hon för vad mannen hade gjort. Mamman ville inte pressa henne eller lägga ord i hennes mun utan att dottern skulle berätta spontant.

En kväll när mamman och dottern är ensamma närmar sig mamman ämnet försiktigt och flickan börjar öppna sig.

– Hon valde att berätta stegvis, hur han hade tagit på hennes kropp och med tiden kom det fram mer detaljer, säger mamman.

När det går upp för henne vad som hänt känns det som att hon rasar handlöst.

– Vad känner man? Jag dog. Känslomässigt dog jag.

Mamman vänder sig till socialtjänsten som uppmanar henne att göra en orosanmälan och så småningom polisanmäls mannen misstänkt för sexuella övergrepp.

Pina för familjen

Tiden mellan det att mannen anmäls och att polisen griper honom blir en ren pina för flickans familj. De får restriktioner från polisen om att agera som vanligt för att inte förstöra utredningen. Det hände att den intet ont anande mannen plötsligt klev in hos sina grannar i något ärende.

– I fem veckor levde vi i en lögn. Samtidigt som jag var en mamma i chock och kris skulle allt tystas ner och jag fick ingen hjälp.

När utredningen började upptäcktes en orosanmälan som hade gjorts 2013. Den anonyma anmälaren misstänkte att en minderårig flicka i mannens närhet hade utsatts för sexuella övergrepp. Uppgifterna beskrivs som allvarliga men vaga av socialtjänsten.

Enligt anmälaren har mannen pratat om att han vill se flickan naken och i stringtrosor. Flickan berättar att han ibland, kanske oavsiktligt, råkat ta på hennes bröst och rumpa. Under utredningen berättar hon också för socialtjänsten hur han tagit på hennes kropp och att hon inte velat vara ensam med honom.

”De möjliggjorde övergreppen”

Trots det polisanmäls aldrig misstankarna och socialtjänsten lägger ner ärendet. Det ses som positivt att mannen tagit itu med sitt periodvisa alkoholmissbruk och att anhöriga ansågs kunna skydda henne.

– Det känns som om socialtjänsten inte tror på flickan eftersom de inte agerar. Man borde inte slänga över hela bevisbördan på ett barn, som dessutom är i en beroendeställning, säger det yngre offrets mamma.

Ett halvår senare flyttar mannens sambo och hennes dotter.

Under utredningen framkommer även uppgifter om att ytterligare en flicka i mannens närhet blivit utsatt, men inte heller den uppgiften polisanmäls.
Ungefär vid samma tid som orosanmälan läggs ner tros mannen ha börjat förgripa sig på grannflickan.

– I och med att socialtjänsten inte agerade så möjliggjorde de övergreppen på min dotter. I dag undrar jag vad som hade hänt om hon inte hade börjat berätta.

”Domen är löjlig”

Mannen åtalades och dömdes för våldtäkt mot barn och sexuella övergrepp mot grannflickan och för sexuellt övergrepp mot den flicka som orosanmälan gällde.
Domen i tingsrätten blir tre år och sex månaders fängelse.

– Jag känner mig bitter över domen som jag tycker är löjlig. Tiden han dömdes till är kortare än den som han begick övergreppen. Han kommer ut om ett par år men min dotter får leva med konsekvenserna länge, säger mamman.

I förhör erkänner mannen att han har ett sexuellt intresse för småflickor och säger att han visste att han gjorde fel mot grannflickan.

– Jag insåg att jag måste sluta, annars skulle det gå åt helvete, säger han i förhör. Efteråt känner han skuld och avsky mot sig själv.

Han säger i förhör att övergreppen började i samband med en livskris när hans hund dog och att han har insett att han behöver hjälp.

Vid polisens husrannsakan hittas närmare 200 barnpornografiska bilder i hans dator och på sängbordet ligger en porrnovell som skrivits ut från nätet. Den beskriver detaljerat hur en vuxen man har sex med en tioårig flicka.

Under utredningen träder flera personer fram och vittnar om hur mannen under många år och på olika sätt överskridit gränser mot flickor i sin närhet. Uppgifterna låg dock så långt tillbaka i tiden att de ansågs preskriberade.

”Hon är ett barn”

För den lilla flickan som är mannens senaste offer blev rättsprocessen svår. Efter de första polisförhören började hon skära sig och fast mannen sitter häktad blir hon rädd när hon ser hans bil.

För hennes mamma gör det ont att höra hur dottern gråter sig till sömns och hur hon ibland kvider av ångest.

– Hon är ett barn och kan inte förstå att han ska sitta i fängelse ett tag, hon tror att han kan komma tillbaka när som helst.

Dottern har en ångestklump i magen som gör ont hela tiden. När hon ska rita den på BUP täcker den precis hela hennes kropp.

Mamman vill berätta, för att beskriva hur dåligt barn kan må av övergrepp och hur viktigt det är att ”öppna upp” för att prata om vad vuxna får och inte får göra. Hon tycker också att orosanmälningar som gäller övergrepp mot barn ska bedömas som så allvarliga att de borde utredas av polisen.

Hon lever med en skuld men tycker också att myndigheterna kunde ha agerat annorlunda.

Båda sidor överklagade domen

– Att jag inte såg vad som hände, det är självklart svårt. Men jag måste finnas här för mina barn och har fullt upp bara med att försöka överleva i det kaos som blivit. Jag tycker att socialtjänsten också borde ha en stor del i skulden som inte gjorde det man kan förvänta sig av dem.

Både åklagaren och den 61-årige mannen överklagade tingsrättens dom. Han erkänner övergreppen men medger inte våldtäkt mot grannflickan och nekar till vissa delar i domen gällande den äldre flickan.

– Vi tycker att tingsrätten har gjort en felaktig bedömning. Oavsett vad som hänt så är gränsdragningen mellan sexuellt utnyttjande av barn och våldtäkt av barn allt annat än klar i lagtexten, säger mannens juridiska ombud.

Den 11 juli kom hovrättens dom som ändrar tingsrättens dom på en av punkterna där mannen dömdes till våldtäkt mot den lilla flickan, till våldtäkt mot barn i ett fall och sexuellt övergrepp mot barn i ett fall. Fängelsestraffet kortas med ett år till två år och sex månader.

Fakta: Orosanmälan

I lagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (14 kap. 1 c § SoL). Anmälan kan göras av exempelvis en granne, släkting eller vän till den anmälan gäller.

Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga ska genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten gäller till exempel hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården.

Det finns inga formella krav på anmälan, men om du är anmälningsskyldig bör du göra anmälan skriftligt. Anmälan ska i regel göras till socialtjänsten i den kommun där barnet bor.

Källa: Socialstyrelsen

Fakta: Brister kring Orosanmälningar i kommunerna

Med anledning av en hemställan från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har socialtjänsten undersökt hur socialtjänsten hanterar anmälan om oro enligt socialtjänstlagen. Bakgrunden var att det vid Socialstyrelsens telefonintervju med 50 chefer inom individ- och familjeomsorgen (IFO) framkom att socialtjänstens verksamhet som hanterar anmälan om oro då var kritiskt eller allvarligt påverkad i 22 av kommunerna.
 

Socialstyrelsen bedömde det som angeläget att följa upp hanteringen av oro i dessa kommuner.Kontakterna med kommunerna visar att socialtjänsten har en stor uppgift med att hantera orosanmälningar. Flera kommuner uppger att antalet anmälningar har ökat de senaste åren.

Ärendebelastningen leder till att det fortfarande är svårt att handlägga anmälan om oro enligt lagen. Ärenden bli liggande, socialtjänsten hinner inte göra omedelbara skyddsbedömningar eller förhandsbedömningar inom föreskriven tid. Detta kan innebära att barn som har skyddsbehov inte får det skydd de behöver, vilket kan medföra risk för barnens liv och hälsa.

Källa: Socialstyrelsen

ARTIKELN HANDLAR OM

Brott