Aj! Jag slog i … ja, vad kallas det när du slår i nerven i armbågen?

1 av 2 | Foto: COLOURBOX
NYHETER

El-Arne. Kalvdön. Kärringstöt. Enkelstöt. Vad är det som ­gäller?

Att slå i armbågen just där nerven passerar är i alla fall lika obehagligt oavsett dialekt.

– Änkestöt är det klart vanligaste ordet, säger Annika Karlholm, dialektolog på Institutet för språk och folkminnen.

STÖTKARTAN Kartan är baserad på en mindre enkät utförd av Aftonbladets reporter samt de språkforskare som Aftonbladet talat med.

Kärt barn har många namn. Även mindre kära barn. Som den obehagliga känsla som uppstår när du slår i armbågen just där armbågsnerven passerar. Det följs högst troligt av ett uttrop och ­intensivt armbågsgnuggande.

Men vad utbrister du?

Det beror i högsta grad på var i Sverige du bor, visar det sig.

Aftonbladets rundringning bekräftar språkforskaren ­Annika Karlhoms påstående.

– Änkestöt, säger handkirurgen Sven Abrahamsson, överläkare i Malmö.

– Änkestöt, säger språkvetaren och akademiledamoten Tomas Riad i Stockholm.

Östen Dahl, professor emeritus i språk vid Stockholms universitet, tycker att frågan är intressant:

– Jag har aldrig hört talas om någon forskning, men det är konstigt att ingen har tagit reda på det.

”Fruktansvärt”

Även om frågan inte har blivit utredd är det klart att engagemanget är stort.

I Sverige värnar vi våra lokala uttryck och variationen är stor, vilket är typiskt enligt Östen Dahl. Maträtter är ett annat område med ­rika variationer i landet, menar han.

I Aftonbladets enkät dyker ­mindre rumsrena varianter som CP-knöl och CP-nerven upp, framför allt i Stockholm.

– Helt fruktansvärt uttryck som folk på högstadiet använde sig flitigt av, skriver en anonym uppgiftslämnare.

– Extremt icke-pk-korrekt, vilket jag skäms över, skriver en annan.

Uttryck som enkelstöt och kärringstöt är ändå populärast vid sidan av änkestöten.

– Jag har hört talas om alla tre. Jag vet inte ­vilket jag använde senast, men jag vet att jag fått använda det flera gånger, ­säger Tomas Riad.

Enkelstöt, menar Riad, är antagligen en felhörning där änkestöt antagligen är ursprunget.

Änkestöt i sin tur har antagligen sin upprinnelse i uttrycket ”änkesorg och armbågsstöt går fort över”.

– Det verkar vara ett genuint uttryck så det finns en koppling, säger Tomas Riad.

”El-Arne antagligen nyare”

Ska man tro det etymologiska uppslagsverket var det för att stöten kändes ner i ringfingret och därför sågs som en förvarning om att personen snart skulle bli änka eller änkling.

Det som upplevs som stickningar eller domningar i lillfingret och ringfingret är egentligen en form av kortvarig nervpåverkan, enligt läkaren Sven Abrahamsson. Det är en nerv du stöter till.

– Armbågsnerven, ulnaris, ­ligger så ytligt att man väl kan ­känna den och sitter på ett ställe som är lätt att stöta till. Då kan man uppleva en smärtsensation, säger han.

Vid sidan om änkestöt finns ­exempelvis kärringstöt, kalvdöd och armbågastöt upptecknade i traditionell dialekt, enligt ­Annika Karlholm. De flesta ord med ”el” och ”stöt” är svårare att belägga i dialektarkivet.

– El-Arne och el-Olle är antag­ligen nyare eftersom elektricitet är ett modernt ord, säger hon.

Det här är ”änkestöten”

Armbågsnerven, den nerv från vilken man kan framkalla “änkestöt“ löper i en fåra mellan två benkanter vid armbågen. Mellan de båda benkanterna ligger en bindvävshinna som tillsammans med benkanterna bildar en kanal där nerven löper. När den kläms mot underliggande benstrukturer framkallas en smärtsensation.

En kraftig änkestöt, med blödning, anges också som en av orsakerna till så kallad ulnarisinklämning. Om nerven svullnar eller om kanalen av någon anledning bli trängre blir nerven irriterad och fungerar inte som den ska. Det kan kräva elastiskt armbågsbandage för att avlasta nerven eller i svårare fall en mindre operation för att avlasta den.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Mer om olika ord för samma företeelser …

Tage Danielsson.

I boken Grallimatik från 1966 hävdar Tage Danielsson att det är mest praktiskt att använda orden i den betydelse man kommit överens om: ”Det blir så besvärligt annars, och man kan lätt bli missförstådd. Å andra sidan är ju ingen tvungen att använda alla ord i överenskommen betydelse – särskilt som ju varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att limpa ska heta limpa och krasse krasse. Du och jag kan ju till exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm–Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att du får ett helvete i biljettluckan på Centralen.”

ARTIKELN HANDLAR OM

Tomas Riad

Hälsa