Liberalerna angriper skolpolitik

NYHETER

Valhänta "duttsatsningar" och nedvärderingar av faktakunskaper.

Liberalernas partiledare Jan Björklund riktar hård kritik mot regeringens utbildningspolitik.

– Det är lättare att hitta en Pokémon än förslag på ökad kunskap på utbildningsdepartementet, sade han i sitt sommartal.

"Skolan först" var rubriken på Liberalernas tal som hördes av flera hundra åhörare på en pir ute på Eriksberg på Hisingen.

Partiledaren Jan Björklund (L) refererade till både sin egen skolstart hemma i Skene i Västergötland och till svenska elevers sjunkande resultat i Pisa-undersökningarna.

Björklund presenterade en rad förslag för att ytterligare stärka svensk lärarkår: som att höja kraven för att bli lärare, att öka ämneskunskaperna och förmåga i ämnesmetodik.

– Vi föreslår att det ska krävas högre betyg än i dag för att bli antagen till lärarutbildning. Ämneslärare på högstadiet och gymnasiet ska ha avlagt masterexamen i sina ämnen. Lämplighetsprov ska sålla bort dem som saknar de egenskaper som krävs, utöver det rent teoretiska, för att bli en bra lärare, sade Björklund och beskrev den nuvarande regeringspolitiken på utbildningsområdet som valhänt, med "duttsatsningar" och nedvärdering av faktakunskaper.

– Faktum är att om man går omkring på Fridolins utbildningsdepartement är det svårare att hitta förslag för ökad kunskap i skolan än vad det är att hitta en Pokémon, säger Jan Björklund i sitt tal.

Obligatorisk vidareutbildning

Liberalerna vill att alla legitimerade lärare som jobbat i grund- eller gymnasieskolan i minst tio år ska vidareutbilda sig i ämnesmetodik eller ett ämne han eller hon undervisar i. Alternativt ska läraren kunna läsa in behörighet i ytterligare ett ämne. Läraren får under tiden 80 procent av ordinarie lön, och kostnaderna täcks av staten. Reformen ska vara permanent och Liberalerna avsätter två miljarder kronor per år de närmaste fyra åren, alltså åtta miljarder.

– Vi tycker att det är ett jättebra förslag och har länge tyckt att staten måste ta större ansvar för lärarnas fortbildning, säger Åsa Fahlén, ordförande vid Lärarnas riksförbund, till TT.

TT: Riskerar det inte att förvärra lärarbristen om många lärare börjar vidareutbilda sig?

– Vissa reformer får genomföras med försiktighet. Men vi kan inte bara angripa konsekvenserna av lärarbristen, vi måste också göra något åt orsaken till att få lockas till yrket och brist på vidareutbildning är en av dem. Det är positivt att de som har jobbat länge får fortbilda sig. Det kan locka dem som överväger att lämna läraryrket att stanna kvar, och även attrahera nya till yrket, säger Åsa Fahlén.

Behörighet för betygsättning

Även Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, välkomnar Liberalernas förslag om vidareutbildning.

– Under Björklunds tid som utbildningsminister togs möjligheten att bredda och fördjupa examen i lärarutbildningen bort, det är bra att den kommer tillbaka. Men partierna får inte låsa sig i hur olika satsningar inom skola och utbildning ska genomföras utan utgå från skolkommissionens förslag som kommer i januari nästa år, säger hon till TT.

Liberalerna vill även att ämneslärareutbildningen koncentreras till de sex största universiteten och att det ska krävas behörighet i aktuellt ämne för att få sätta betyg.

Kritisk till förslag

Åsa Fahlén är kritisk till att ämneslärarutbildning bara skulle ges vid de sex största universiteten.

– Det finns en poäng med stor geografisk spridning av utbildningen, så länge den erbjuder kvalitet, säger hon.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM