Omstridd flyktingersättning skjuts upp

NYHETER

Sveriges kommuner har kritiserat planerna på ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande unga.

Nu går regeringen med på att skjuta upp införandet till juli 2017.

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Ylva Johansson.

Förslaget har varit ute på remiss och har fått bred kritik, av borgerligt styrda kommuner såväl som av rödgröna storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm. Det nya systemet ska införas den 1 juli 2017, enligt regeringens förslag.

– Det system vi har i dag saknar helt kostnadskontroll, vilket är orimligt. Den här regeringen är vaksam med skattebetalarnas pengar, så därför måste vi ha en kostnadskontroll, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Förra året kom 35 000 ensamkommande barn, En dramatisk ökning. Sverige tog emot 40 procent av de ensamkommande barn som kom till EU, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Omställningsstöd

För att underlätta kommunernas omställning avsätter regeringen 40 miljoner kronor per år för 2017 och 2018.

Enligt arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) finns det ett starkt stöd bland kommunerna för omläggningen till ett schablonsystem men en oro för nivåerna och tiden för det nya systemet.

Regeringen skjuter alltså på införandet sex månader framåt men låter ersättningsnivåerna bli kvar på föreslagen nivå.

Enligt det nya systemet ska ensamkommande barn som fyllt 18 år flytta till vanligt anläggningsboende.

Sju miljarder

Effekterna på de offentliga finanserna av det nya systemet innebär en sänkt kostnad på cirka sju miljarder kronor från 2018. För 2017 innebär det dock en kostnadsökning på drygt fyra miljarder kronor.

Om systemet hade införts 1 januari som regeringen först ville, så hade kostnaden blivit plus minus noll, enligt finansministern.

Många små S-kommuner som har tagit emot ensamkommande har undrat huruvida förslaget, som innebär kraftigt sänkta ersättningar, är tacken för att de har ställt upp. De är oroliga för att kunna tvingas till skattehöjningar eller kraftiga besparingar i kommunens övriga verksamheter.

Skjuts upp

Regeringen ville införa det nya systemet redan från årsskiftet. Det är alltför snabbt, hävdar kommunerna och deras samlande organ Sveriges kommuner och landsting (SKL). Många kommuner sitter fast i dyra fleråriga avtal för HVB-hem som inte kan sägas upp omgående.

Regeringen vill med det nya systemet förenkla regelverket för ersättningar, minska den administrativa bördan, men framförallt spara in på kostnaderna.

Systemet består av flera olika ersättningar. I det förslag som gick ut på remiss i somras föreslogs bland annat att ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn under 18 år som är asylsökande eller har uppehållstillstånd ska sänkas från 1 900 kronor till 1 350 kronor per dygn. SKL vill se en höjning till 1 700 kronor.

Olika boenden

För ensamkommande som har fyllt 18 år och fått uppehållstillstånd föreslogs att ersättningen ska sänkas till 750 kronor per dygn. SKL anser att 1 000 bättre motsvarar de faktiska kostnaderna.

SKL är kritiskt till hur regeringen räknat ut schablonbeloppen. Uträkningen bygger på antaganden om hur stor andel av de ensamkommande som placeras på olika typer av boende. Kostnaderna för de olika boendena skiljer sig dock åt. Till exempel är ett HVB-boende mycket dyrare än det nya stödboende som nyligen infördes. Om en kommun har större andel ensamkommande unga på HVB-boenden än vad regeringen antagit är risken att den statliga ersättningen inte räcker.

Upprörda M-politiker

"Nu trampar staten på landets kommuner när man med närmast maffialiknande metoder föreslår förändringar i ersättning till kommunerna för ensamkommande barn", skrev ett trettiotal moderata kommunalråd i Skåne i en debattartikel nyligen.

Enligt SKL skulle regeringen dra in runt sex miljarder kronor på förslaget, rapporterade Dagens Industri (DI) i förra veckan.

– Det blir en knäck för ekonomin, sade då Bettina Kashefi, avgående chefsekonom på SKL till DI.

Regeringen har aviserat att de generella statsbidragen till kommunerna ska höjas med tio miljarder från och med nästa år. Ändå jäser missnöjet i många kommuner.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM