Dagens namn: Gunborg, Gunvor
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Kan din man bli farlig?

VET RISKERNA Henrik Belfrage forskar på våldsamma män. Tillsammans med andra forskare har han tagit fram ett formulär som hjälper poliser i hela världen att riskbedöma om en person kan ta till livsfarligt våld.   VET RISKERNA Henrik Belfrage forskar på våldsamma män. Tillsammans med andra forskare har han tagit fram ett formulär som hjälper poliser i hela världen att riskbedöma om en person kan ta till livsfarligt våld. Foto: Johanna Reeder

Lever du med en livsfarlig man?

Nu används en svensk metod att riskbedöma och förhindra dödligt våld i relationer av polis över hela världen.

I dag vet forskarna att vissa faktorer återkommer i de fall där en man dödat en närstående kvinna.

Henrik Belfrage, kriminolog vid Rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall, forskar om våldsamma män.

Tillsammans med andra forskare har han ringat in riskfaktorer som kan finnas hos en möjlig gärningsman och i relationen.

Tar på sig skulden

Formuläret som nu används över hela världen av polis och andra för att riskbedöma om en person ska ta till livsfarligt våld, består av tre delar:

 Personens tidigare historia av partnervåld.

 Personens sociala och psykiska situation.

 Partnerns sårbarhet.

– En risk är nämligen att offret normaliserar våldet när det blivit vardagligt och skuldbelägger sig själv, säger Henrik Belfrage.

När en kvinna anmäler att hon känner sig hotad får hon svara på frågorna. Informationen ger polisen bättre kunskaper om hur de kan skydda henne och ett underlag för att bedöma vilka åtgärder de behöver sätta in.

Lär dig varningssignalerna

Här är i sammandrag de viktigaste punkterna som kännetecknar en möjlig gärningsman. För den som lever under hot, eller känner någon som gör det, kan listan vara en hjälp.

Ibland kan ett enda symptom räcka, i andra fall behövs fler samverkande för att det ska bli verkligt farligt.

Men inga scheman eller listor kan vara heltäckande. Det viktigaste är att ta sin rädsla på allvar och kräva hjälp av polis, socialtjänst, vänner och kvinnojour.

Hela listan i oavkortat skick finns att ladda ner här: http://193.235.70.189/rpk/forskning_ladda.asp?menuItem=forskning

Tidigare våldshistoria

1. Är fysiskt våldsam eller försöker ta till våld, även sexuellt.

2. Hotar att, eller avser att utöva våld, dödshot. Har tankar på att skada/döda offret.

3. Har trappat upp sitt våldsamma/hotfulla beteende.

4. Överträder besöksförbud eller missbrukar regler i samband med besöksförbud, permission, villkorlig frigivning, som utverkats som en följd av partnervåld.

5. Stöder eller ursäktar partnervåld vid äganderättsbehov och sexuell svartsjuka.



Psykisk och social situation

6. Är flera gånger dömd eller misstänkt för brott med eller utan våldsinslag.

7. Har haft flera konfliktfyllda förhållanden. Riskerar eller upplever separation.

8. Är arbetslös, har dålig ekonomi.

9. Missbrukar.

10. Är deprimerad, har svår ångest, är aggressiv, extremt svartsjuka, har självmordstankar.



Partnerns sårbarhet

11. Är inte konsekvent i sin attityd mot gärningsmannen, till exempel återtar en anmälan.

Normaliserar gärningsmannens beteende, kontaktar själv gärningsmannen. Följer inte uppgjorda skyddsplaner

12. Är så rädd för gärningsmannen att hon/han inte är rationell. Vågar inte följa en skyddsplan vid en konfrontation med gärningsmannen, vågar inte bryta upp från gärningsmannen, är extremt orolig för tex barn, föräldrar, ny partner, husdjur.

13. Är okunnig om lagar, rättigheter och hjälporganisationer, ovillig att söka hjälp. Har lite kontakt med familj och vänner, är hårt kontrollerad av gärningsmannen. Är hårt kontrollerad av en kulturell miljö som stöder eller ursäktar partnervåld.

14. Har dåligt fysiskt skydd. Har skyldighet att ha kontakt med gärningsmannen, till exempel delad vårdnad om barn.

15. Har personliga problem som arbetslöshet, missbruk, depression, funktionshinder, sjukdom.

Behöver du hjälp?

Hit kan du ringa om du är…



... kvinna och lever med våld:

    Kvinnofridslinjen

Telefon: 020-505050, www.kvinnofridslinjen.se. Nationell stödtelefon för dig som upplevt hot och våld. Öppen dygnet runt årets alla dagar. Att ringa till Kvinnofridslinjen är gratis och det syns inte på telefonräkningen. Här svarar socionomer eller sjuksköterskor med erfarenhet av att möta människor i kris.



    Kvinnofridslinjen för hörselskadade/ nedsatt talförmåga

Är du hörselskadad eller har nedsatt talförmåga kan du ringa Kvinnofridslinjen på 020-212223. Kvinnor som inte talar svenska eller engelska kan vända sig till flerspråkiga kvinnojourerna Terrafem, jourtelefon på 020-52 10 10 www.terrafem.org, och Somaya. Jourtelefon på 020- 81 82 83, www.somaya.nu

Socialtjänsten där du bor.

Vid akuta ärenden – kontakta alltid 112!





… barn:

    BRIS, Barnens hjälptelefon

Telefon: 0200-230 230. Öppet måndag-fredag 15-21 och lördag-söndag 15-18.

Här kan du prata om vad som helst. Alla vuxna som svarar har tystnadsplikt. Bris betalar samtalet och samtalet syns inte på din telefonräkning. Du kan också mejla anonymt på Bris-mejlen, www.bris.se .

Jourhavande kompis 020-222444. Öppet måndag-fredag 18-22. Röda Korsets ungdomsförbunds telefon för alla undert 25 år. Här svarar andra unga som kan ge tips och råd. Du kan också kontakta nätjouren på www.ungdomar.se och chatta på www.jourhavandekompis.se

Prata med en vuxen du kan lita på, till exempel i skolan.

Socialtjänsten där du bor.







…vän eller anhörig till en kvinna som misshandlas:

    Kvinnofridslinjen

Telefon: 020-505050, www.kvinnofridslinjen.se.

Här kan du få råd om hur du ska agera om du är orolig för din vän/anhörig.





… man och vill ha hjälp:

    Brottsofferjourernas nationella stödtelefon

Mansmottagningar finns i en rad kommuner och drivs oftast av olika ideella organisationer. På www.rikskriscentraforman.se under fliken våra medlemmar kan du se var din närmaste mansmottagning finns.

Mansjourer finns på en rad ställen i landet. Se förteckning över mansjourer som är anslutna till Sveriges mansjourers riksförbund på www.mansjouren.nu/mansjourer . Kan kontaktas per telefon och mejl.

Socialtjänsten där du bor.

Nationella hjälplinjen 020-22 00 60. Öppen alla dagar 13.00-22.00. Här finns stöd och hjälp för personer som mår psykiskt dåligt eller funderar på självmord. Även närstående kan ringa.





...en psykiskt sjuk man:

Nationella hjälplinjen 020-22 00 60, www.nationellahjalplinjen.a.se. Telefonen är öppen alla dagar mellan 13.00 och 22.00. Här svarar specialister på psykisk sjukdom och krissituationer, även närstående till den som mår dåligt kan ringa.

Psykiatrin. Förteckning över vården finns på www.vardguiden.se. I mindre akuta ärenden på dagtid kan du kontakta din husläkare vid närmaste vårdcentral. Efter kontorstid finns det på många håll i landet mobila team och öppenvårdsmottagningar som tar emot akut.

Familjecentralen i din kommun. Många kommuner och landsting har öppnat familjecentraler som ska ge stöd till barnfamiljer och ungdomar. Familjecentralen finns oftast inom mödra- och barnavården.

Socialtjänsten där du bor.





...anhörig som har förlorat en närstående genom våld:

    Brottsofferjourernas nationella stödtelefon 0200-212019 www.boj.se . Om du vill ha hjälp på ett annat språk än svenska kan du ringa 08-642 00 44. Här får brottsoffer, anhöriga till brottsoffer och vittnen i rättegångar stöd, råd och hjälp. Den nationella jouren förmedlar kontakt med lokala brottsofferjourer.



OBS! Vid akuta situationer bör du alltid ringa larmnumret 112.





Källor: Nationellt centrum för kvinnofrid, Karolinska institutet, Sveriges mansjourers riksförbund, Bris, Rädda barnen, Vårdguiden, Röda Korsets ungdomsförbund Brottsofferjouren.



Så här har vi gjort vår unika undersökning

    Vi har samlat in samtliga polisanmälningar från rikets 21 länspolisdistrikt, som gäller dödligt våld mot kvinna.

Utifrån det materialet har vi identifierat brotten som skulle granskas och begärt fram domar och polisutredningar.

    Vi har talat med anhöriga till samtliga kvinnor som dödades under 2000- talet. De har bidragit med information och medgivit publicering av bilder. I ett tiotal fall har vi inte fått direkt kontakt med anhöriga på grund av sekretess, skyddade identiteter eller att nära familjemedlemmar har lämnat Sverige.

    Vår undersökning gäller kriminellt dödligt våld mot kvinnor i nära relationer.

Med nära relation avser vi en kärleksrelation. Vanligen en make, sambo, pojkvän, eller före detta.

    Vi har valt att även inkludera fall som ännu inte prövats i högre instans, och tre fall för 2009, där det finns ett erkännande och en häktad gärningsman.

    Antalet offer har vi kunnat verifiera mot flera källor. Det medeltal vi fann – knappt 17 dödade kvinnor om året – överensstämmer med forskaren Mikael Ryings rapport från 2007.

Fler artiklar

Visa fler
Om Aftonbladet