Svenska forskare jobbar med ebola – i superbunkern

NYHETER

Det är ett av de mest fruktade virusen i världen.

Och det kan finnas i Solna.

I en superbunker utanför Stockholm jobbar svenska forskare med ebolaviruset - och vad som händer om det kommer till Sverige.

Foto: AFP
Sjuksköterskor tar hand om en ebolasjuk man på ett distriktsjukhus i Biankouma, Elfenbenskusten. Antalet dödsoffer i epidemin som härjar i Västafrika har nu stigit till över 1 000 och enligt Världshälsoorganisationen WHO är smittan bortom kontroll.

Folkhälsomyndighetens P4-laboratorium i Solna är en av de mest välskyddade platserna i landet. ­Byggnaden är gjord i helsvetsad stål och laboratoriepersonalen genomgår en flerårig utbildning och godkänds av Säpo innan de släpps in - inga medier är tillåtna.

– Det här är det enda labbet i norra Europa i sitt slag. Nästa finns i Hamburg. Det finns bara en handfull i hela Europa, säger Anders Tegnell, avdelningschef för epidemologi på Folkhälsomyndigheten.

Speciell skyddsdräkt

För att personalen ska komma in i laboratoriet måste de klä sig i en special­utformad skyddsdräkt och gå igenom en luftsluss som steriliserar luften. Även ­avloppsvattnet kokas och desinficeras.

Bara 15-20 personer i landet har tillträde till bunkern.

– Luften i laboratoriet bedöms som konstant möjligt kontaminerad. Alla som har tillträde loggas in och ut och man får inte ta ut någonting där ifrån utan att det är ­avdödat, säger Anders ­Tegnell.

Laboratoriets 24-timmarsberedskap gör att det bara tar två timmar för ­experterna att behandla ett prov som kommer in. Alla prover kan utgöra ett nytt infektionshot.

Hemliga virus

Vilka virus som förvaras i laboratoriet är hemligt - men blödarfeber såsom ebola är en av de infektioner som kan diagnostiseras på plats.

– Vi kan definitivt ställa diagnosen om en person skulle vara sjuk, så mycket kan jag säga, säger Anders Tegnell.

Han beskriver det se­naste ebolautbrottet som ­ovanligt svårstoppat.

– Det stora skillnaden mellan det här utbrottet och tidigare är att kapaciteten att hantera det är om möjligt ännu sämre. Utbrottet började i ett gränsområde vilket gör smittspårningen extremt svår om det inte finns en väldigt stark politisk vilja.

Ytterst liten risk

Risken att vi får en ebolaepidemi i Sverige är ytterst liten, menar Anders ­Tegnell.

– Sverige har så lite resande till de här områdena så jag bedömer det som ­osannolikt, säger han.

Om man blir sjuk efter att ha varit i ett ebolasmittat område, vad ska man ­göra?

– Blir man sjuk med hög feber inom tre veckor efter att man varit i Afrika bör du kontakta sjukvården för råd och man hamnar oftast ­väldigt snabbt på en infektionsklinik.

Det händer om smittan kommer hit till Sverige

Kommer du hem från ett land där ebola finns och plötsligt får hög feber är den svenska sjukvården väl förberedd.

Först placeras du snabbt på universitetssjukhusens ­infektionsavdelningar under tiden din diagnos ställs.

Skulle det sedan visa sig att du har ebola eller någon annan smittsam blödarfeber transporteras du till de sjukhus i landet som har sär­skilda isoleringsrum, som Linköpings universitetssjukhus.

Där kan vårdpersonalen ge dig högintensiv vård samtidigt som de upprätthåller de höga krav på säkerhet som ebolan kräver.

ARTIKELN HANDLAR OM

Ebola