EU vill veta vem du pratar med

Aftonbladet.se:s EU-valsbevakning del 1: IT och integritet

NYHETER

EU ser mig snart överallt.

Inom kort ordnar unionen så att alla mina mejl, sms och telefonsamtal registreras.

I dag börjar Aftonbladet.se sin rapportering inför EU-parlamentsvalet den 7 juni.

Vi inleder med den fråga som ni läsare tycker är den sjätte viktigaste: IT och integritet.

Den nya telefonen blänker i handen.

I den andra ligger lappen med numret till läkaren.

Men vänta en stund. Jag slänger lappen och stoppar telefonen i fickan.

Jag vill ringa anonymt, utan att någon registrerar mina samtal. Det går inte längre så därför låter jag bli.

Det där är inte sant, men har faktiskt hänt i Tyskland.

Där blev EU:s datalagringsdirektiv tysk lag förra året. Enligt en undersökning gjord av forskningsinstitutet Forsa svarade elva procent att de avstått från att ringa samtal och skicka mejl - på grund av lagen.

Före sommaren lägger den svenska regeringen sitt förslag om hur datalagringsdirektivet ska se ut i Sverige.

EG-direktiv måste införas

Ett EG-direktiv måste man införa, om än med viss frihet. Grundtanken blir ändå svår att kringgå: att information om alla mina mejl, sms, mms, telefonsamtal och internetanvändning ska sparas i åtminstone ett halvår. Den svenska utredningen föreslår ett år. Det som registreras är information om vem jag kommunicerat med, när det skedde, var jag befann mig och hur kommunikationen gick till.

Misstänks jag för ett allvarligt brott får polisen tillgång till alltihop.

Men jag är ju inte kriminell och behöver kanske inte oroa mig.

Nej, inte nu, säger bloggaren och integritetskämpen Henrik Alexandersson, med bas i Bryssel.

Men sen?

– Med den här lagen kommer alla svenskars telefonsamal, mms, sms, internetuppkopplingar finnas tillgängliga för staten under en viss tid. Och som alltid i de här frågorna kan man inte vara säker på att vi alltid kommer att ha en snäll regering, säger Henrik Alexandersson.

Du och jag betalar

I en annan tid skulle alltså lagen kunna missbrukas och min påhittade oro för det där läkarsamtalet vara befogad, menar Alexandersson.

I dagsläget är det ändå en annan sak som bekymrar mig mer. Pengarna. Att lagra och lämna ut denna gigantiska mängd information beräknas enligt en statlig utredning gå på runt 220 miljoner kronor per år. Branschorganisationen IT- och telekomföretagen tror att summan kan sluta på 354 miljoner. Till det kommer en engångssumma på över en miljard kronor. Leverantörerna och ”det allmänna” ska stå för kostnaderna. Med andra ord: du och jag.

– De som i slutändan betalar är abonnenterna, säger Mats Weidstam, näringspolitisk expert på IT- och telekomföretagen.

Organisationens utredning kommer fram till att varje hushåll får betala som mest 253 kronor i engångskostnad och 81 kronor per år när Sverige gör direktivet till nationell lag.

EU bakom flera lagar

Beslutet om datalagringsdirektivet togs av Europaparlamentet och ministerrådet i mars 2006. Bakgrunden var terrordåden i Madrid två år tidigare, då 191 människor dödades. Sverige och dåvarande justitieminister Thomas Bodström drev på för den nya lagen.

EU-parlamentet ligger bakom flera lagar som rör IT och integritet. Den omdebatterade fildelningslagen, Ipred, är ett direktiv från EU-parlamentet och just nu hanterar våra parlamentariker den heta telekompaket-potatisen. Känsligast är frågan om operatörer ska kunna stänga av fildelare från internet.

Här intill kan du läsa mer om vad EU-parlamentet har beslutat och ska besluta om när det gäller våra liv på nätet med omnejd.

EU, IT och integritet

EU och Ipred

Den 29 april 2004 antog Europaparlamentet och ministerrådet det så kallade civilrättsliga sanktionsdirektivet. I Sverige har det fått namnet Ipred. Grundtanken är att skydda upphovsrätten för bland annat musiker, låtskrivare, författare, film- och musikbolag.

Ett EG-direktiv talar om vilka mål som medlemsländerna ska uppnå och när de ska vara uppnådda. Exakt hur det görs bestämmer medlemsländerna själva. Men på ena eller andra sättet måste ett direktiv in i nationell lag.

Den 25 februari i år sa en riksdagsmajoritet ja till Ipred-lagen. Den 1 april började lagen gälla. Kort går det hela ut på att till exempel ett skivbolag via domstol kan begära ut information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. På så sätt kan skivbolaget spåra den eller de som utan att betala laddar ner och delar med sig av upphovsrättsskyddat material.

EU och Telekompaketet

Paketet kom till för möta utvecklingen inom mobiltelefoni och Internet. Mycket är bra för den enskilde. Bland annat ska det bli enklare att byta mobiloperatör och bindningstiden begränsas.

Men flera delar av paketet är ifrågasatta. Den mäktiga upphovsrättsindustrin har försökt få in skrivningar för att fildelare ska kunna stängas av från nätet. Den 21 april vann motståndarna en delseger när parlamentets industriutskott röstade för ändringsförslag nummer 138, som kräver domstolsbeslut för att stänga av någon från internet.

Den 5 maj röstar Europaparlamentet om telekompaketet. Den 12 juni tar ministerrådet ställning. Båda måste vara överens för att telekompaketet ska bli verklighet.

Nu startar vi vår valbevakning

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet.

I dag startar vi på aftonbladet.se vår valbevakning – med din hjälp.

Vi bad er läsare rösta fram vilka EU-frågor som är viktigast. I dag börjar vi nedifrån med IT och integritet. Varje onsdag fram till valet fortsätter vi med vården, brottsligheten, jobben, klimatet och ekonomin. Vi tar reda på: Hur påverkas du av det som bestäms i Bryssel?

Vi lär dig allt du behöver veta om EU, vi chattar med politiker och EU-profiler, vi ställer frågor och skapar diskussion, vi berättar vilka personer du kan rösta på och vad partierna vill i de olika frågorna. När den 7 juni är här hoppas vi att du – och vi – har blivit lite klokare på vad EU faktiskt handlar om.

aftonbladet.se

ARTIKELN HANDLAR OM