Alla sa nej – då tatuerade Robin Susannes proteser

1 av 3 | Foto: Tattoo Fashion Helsingborg
”Jag är så lycklig över detta” säger Susanne om Robins fina gest.
GODA NYHETER

Susanne Ekstrand Jansson låg i koma och vaknade upp utan ben. Men när hon ville få sina proteser tatuerade sa alla nej – då ställde Robin Jarnmark upp.

Helsingborgs Dagblad var först med att skriva om Susanne Ekstrand Janssons öde. I maj förra året drabbades hon av en blodförgiftning och fick en hjärnblödning. Hennes son hittade henne då i lägenheten och körde henne till sjukhus. Väl där hamnade hon i koma och när hon vaknade igen var det i september utan underben, utan alla fingrar förutom tummarna, blind på ena ögat och döv på ena örat.

– Det var en chock att vakna. Jag var så deprimerad och kunde inte göra någonting själv. Men till slut fick jag rätt hjälp och på ett boende kunde jag börja komma tillbaka igen. Jag bestämde mig då för att det ju inte går att göra något åt det som hänt så jag skulle vända det till något positivt, berättar hon för Aftonbladet.

Ville tatuera proteserna – alla sa nej

I samband med behandlingen fick hon ett par nya proteser som gör att hon kan gå själv med rollator kortare sträckor. Men hon tyckte att de såg så tråkiga ut och den strumpa man kan erbjudas att sätta på dem kändes inte som något för henne.

– Jag har alltid velat tatuera mig men kan jag inte göra det av medicinska skäl. Så då tänkte jag att jag tar chansen och gör det på proteserna istället.

Men det var lättare sagt än gjort. Men sin son åkte hon runt till olika tatuerare men alla sade nej. Hon ringde även runt i Malmö men fick samma svar.

Då klev Robin in: ”Inga problem!”

Till slut fick hon tag i Tattoo Fashion i Helsingborg och de bad henne att komma dit. Där mötte hon Robin Jarnmark.

– Jag har tidigare tatuerat folk som förlorat kroppsdelar och det är något som jag tycker är viktigt. Så kom Susanne in och var hur go som helst och undrade om jag ville ta mig an detta. Jag sa ”Klart, jag vill! Inga problem”, säger Robin.

Han hade dock aldrig tatuerat en protes förut och visste inte ens vilket material som behövdes. Så han fick påbörja lite efterforskningar och kom till slut fram till att det skulle bli bäst att handrita med permanenta pennor för att sedan spreja och lacka.

– Det var väldigt spännande och ett av de roligaste projekten jag haft på väldigt länge. Jag är verkligen jätteglad att jag fick chansen att göra detta.

Gav bort dem gratis – ”Känner mig bara ärad”

Susanne hade bett honom att rita en ros för kärleken hon fått, ett hjärta för kärleken hon vill skänka andra och ett kors för att hon dog den där dagen på lasarettet och har nu kommit tillbaka till livet igen. Efter det fick Robin fria händer och det var en nöjd Susanne som här om dagen hämtade upp första protesen – under torsdagen ska hon komma in och hämta upp den andra.

– Det känns väldigt pirrigt och jag är spänd på vad hon ska tycka om den. Men jag är väldigt nöjd med resultatet. Det har krävt många timmar men det var det verkligen värt, säger Robin.

Susanne ville, såklart, betala honom för hans insats men där sa han nej.

– Det ska inte vara några pengar inblandade. Jag sa att hon förtjänar att få större självkänsla och komma ut och göra roliga saker. Jag känner mig bara ärad att få ha gjort detta.

Och Susanne är märkbart rörd av den fina gesten.

– Jag är så lycklig över detta. Det är helt fantastiskt att han ville ge det här som en gåva till mig. Och det ska bli så spännande att få se hur den andra protesen ser ut.

ARTIKELN HANDLAR OM