Alla kände till riskerna

NYHETER
Bo Gunnarsson.

Så har då Tokyo Electric, Tepco, gjort avbön. En av direktörerna läste upp en pressrelease om hur ledsna man är för att ha bidragit till den kanske största tragedin i Japans historia.

Men såg man ånger, förtvivlan eller desperation i det ansikte som zoomades in av femtiotalet tv-kameror?

Inte. Hans mycket artiga språk utestängde alla känslor.

Inga tårar.

Tårar på den nivån är förbehållna kapitalet. Alltså förlorat kapital.

Hela världen minns fortfarande direktören som basade över börsjätten Nomuras fall för tio år sedan. Otröstlig grät han floder framför styrelse och aktieägare och sannolikt fick han också syndernas förlåtelse.

Tepco kommer att förlora enorma summor när hela Fukushimakomplexet måste skrotas. Men bolaget är trots ett börsfall i går på 42 procent – 18 miljarder dollar – fortfarande ett av Japans stora och anses kunna klara krisen.

AB Japan är i högsta grad ett kollektivt bygge. Många företag har gjort banbrytande insatser hemma och internationellt och skapade världens näst största ekonomi ur Stillahavskrigets förnedring och ödeläggelse.

Tepco var ett av dem och blev snabbt en maktspelare när elmarknaden privatiserades 1952 och forskning i kärnteknologi tilläts. Svåra luftföroreningar underlättade för bolagets lobbyister att övertyga dåvarande premiärministern Eisaku Sato, fredspristagare 1974, att lansera världens dittills mest ambitiösa atomkraftsprogram.

Fukushima 1 blev Japans första kärnkraftverk och bolagets chefer ledde i många år zaibatsu, storfinansens elit.

Men kontroverserna frodades i det tysta. Tepco skapade en företagskultur av manipulering och cover-up. Daglönare användes för de farligaste jobben för att bespara fast anställda strålning, incidenter förtegs och rapporter förfalskades. Politiska donationer tystade regerande konservativa LDP.

Det förklarar varför Tepco kunde bygga sina tre kärnkraftsanläggningar med totalt 17 reaktorer rakt över de mest dödsbringande sprickorna i underjorden. Arrogans och en övertro på teknologin är en orsak, billig mark och billig arbetskraft en annan.

När en reaktor i Kashiwazaki havererade och läckte efter ett jordskalv på 7,8 byggde Tepco en glittrande temahall med animation och spektakulära äventyr i kärnkraftens värld.

Ingen har tagit Tepco i kragen förrän i går då premiärminister Naoko Kan exploderade och skällde ut en delegation för att de dröjt en hel timme med att informera honom.

– Det är ni som ska hantera den tekniska delen av krisen och om ni inte sköter er blir det slutet för Tepco, skrek han.

Tepco har 38 000 anställda, är världens fjärde största energibolag och svarar för nästan en tredjedel av Japans kärnkraft. Själva ser man sig som ett offer för naturens krafter och skyller på oförutsebara händelser.

Men alla kände till riskerna.

Bo Gunnarsson