Starka motsättningar i Tyskland har kommit upp till ytan

KOLUMNISTER

WISMAR-SCHWERIN. Hatet mot Merkel visar att något fundamentalt ändrats i Tyskland.

Länge har det rått en konsensuskultur där konflikter sopats under mattan.

Hatet visar hur tolv år med Merkel skapat starka motsättningar som nu kommer till ytan.

1 av 10 | Foto: Björn Lindahl

Psykologen Stephan Grünewald har under flera valrörelser regelbundet djupintervjuat tyska väljare på terapisoffan för att försöka få fram vad som egentligen är de viktigaste valfrågorna och vad som gör att folk röstar som de gör. Sanningar som inte går att få fram via vanliga opinionsmätningar.

Inför årets val säger han i en intervju med Der Spiegel att han aldrig mött så mycket hat hos väljarna, även de som röstar för de stora partierna. De är argare än någonsin. Många är arga på Merkel men också på politiker i största allmänhet.

Den stora strömmen av flyktingar som Tyskland tog emot under 2015 och 2016 är, enligt Grünewald, det som helt dominerar tyskarnas medvetande, oavsett vad de annars säger.

Tyskarnas slits mellan den välkomstkultur som Merkel representerade när hon öppnade gränserna och ilskan över de många problem som flyktingvågen skapat. Med allt från bostadsbrist till oförmågan hos vissa invandrare att anpassa sig till den tyska kulturen.

Åtstramning

Tyskarna vill se sig själva som gästfria och generösa men upptäcker att de innerst inne har svårt att acceptera många av följderna av flyktingströmmen.

Grünewalds slutsats är att många fler skulle rösta på det främlingsfientliga AfD om de följde sitt hjärta. Men de skäms fortfarande för att rösta på ett högerextremtparti som vissa liknar vid nazisterna och röstar därför ännu en gång på Merkel och socialdemokraterna. 

Fast ytterst blir det ett avgörande som många kommer att göra när de står i vallokalen. Det är därför 40 procent av tyskarna med mindre än en vecka kvar till valet säger att de ännu inte bestämt sig.

Ingen tvekan råder om flyktingkrisen mycket väl hade kunnat blir kansler Merkels adjö till politiken. För ett år sedan var hennes opinionssiffror rekordlåga. Sedan dess har mängden asylsökande avtagit markant. Hon har dessutom i praktisk politik visat att hon är beredd att strama åt flyktingpolitiken rejält.

– Jag kommer aldrig mer att tillåta att vi hamnar i samma situation som hösten 2015, försäkrar Merkel på nästan varje valmöte.

Ett löfte som fått många av väljarna att återvända till Merkel. Men långtifrån alla.

Ett annat problem för Merkel och för Tyskland är att hon under sina tolv år styrt i koalition med antingen det andra stora partiet, SPD eller med det liberala FDP.

Frustration

Särskilt den stora koalitionen med socialdemokraterna har inneburit att båda tvingats till en rad kompromisser. Någon opposition att tala om har inte funnits i parlamentet. I längden inte ett hälsosamt läge för demokratin.

Många konflikter sopas under mattan för att inte störa samarbetet. Det skapar frustration hos väljarna även om de flesta är överens om att Merkel gjort ett väldigt bra jobb med att lösa en rad kriser i Europa och Tyskland de senaste åren.

Men till slut rinner missnöjets bägare ändå över. Det är vad som hänt efter flyktingkrisen. Plötsligt är människor öppet oense om hur Tyskland ska se ut i framtiden.

På ett sätt ett hälsotecken men som också kanaliseras i hat mot den som leder landet.

ARTIKELN HANDLAR OM