Fråga aldrig vad maten innehåller

Och det hände sig vid den tiden att jag lagade en parmesansufflé. Det var min första parmesansufflé och den gjordes när Björn Rosengren ännu var landshövding över Norrbotten.

Det stora med denna sufflé var att den blev precis som den skulle. Den föll inte ihop, blev inte för geggig och inte för torr. Den var mycket god, för att inte säga delikat. Till och med jag, som har för vana att baktala all mat jag bär ansvar för, höll truten.

Jag var nöjd. Ska sanningen fram var jag imponerad.

Detta tillfälle är för evigt inpräntat i mitt sinne, för det är unikt.

Det mesta jag lagar är fullt ätbart, vissa saker är ganska bra, men inget håller samma klass som den där första parmesansufflén. Detta gäller särskilt alla därpå följande parmesansuffléer. Vissa har fallit ihop, andra har inte rest sig. Några har påmint om vattnig gröt, ytterligare andra om cellplast.

Kanske var det tur, kanske var det lufttrycket, möjligen är det vad Gud Fader räknar som humor, men i alla händelser tilläts jag bara ett kort möte med perfektionen. Livet har inte varit riktigt lika lätt att bära sedan dess.

Det är upplevelser av det här slaget som får varje tänkande människa att ifrågasätta det självklara. Själv drabbas jag ibland av över- tygelsen att jag aldrig mer ska äta mat av egen produktion. Jag har ju redan passerat min höjdpunkt. Och därtill finns hela frågan om matens magi.

När mannan faller från himlen i Andra Moseboken smakar den ”såsom semla med honung”. Ingen vet vad det är, eller vad det kommer ifrån, men det är en kulinarisk klimax för svultna israeliter.

Moderna forskare envisas med att manna antagligen var kolhydrat- rika restprodukter från larver av två sköldlusarter. Tror ni att mannan hade smakat lika gott om Moses hade tagit med sig ett par näsvisa, meddelsamma forskare från Egypten?

Jag tvivlar. Man blir över huvud taget sällan förundrad av hur god mat är, om man vet precis hur den blivit så god.

Ingen vettig människa har någonsin velat veta hur korv blir till. Min poäng är att detsamma bör gälla all mat. Att börja stoppa sin egen korv, som alla verkar göra numera, är bara ett tecken på desperation. Det är att ersätta magi med kall kontroll.

Riktigt god mat är sådan mat som uppstår som genom ett under. Ett under kan tillfalla dig någon enstaka gång, som det gjorde mig vid min första parmesansufflé. Men mer pålitligt är att låta andra laga maten och aldrig fråga hur de gjort. Då framstår det mesta som underverk.

Dagens fakta

”Bibeldieten” eller ”Skaparens diet” är en diet som marknadsförts av den kristne motivationscoachen Jordan S Rubin, som givetvis är amerikan. Den baseras på mat som förekommer i Bibeln och de som följer dieten påstås få bättre koncentrationsförmåga, bättre humör, minskade besvär av reumatism och hjärta samt skydd mot cancer och för tidigt åldrande. Om just dessa påståenden kan räknas som fakta är omtvistat.

Dagens byggnad

Hamburgerrestaurangen White Manna, 358 River Street, Hackensack, New Jersey. Restaurangen, som byggdes 1946, ligger vid Hackensackfloden. Arkitekt okänd.

avJohan Hakelius

ARTIKELN HANDLAR OM