Tonåringarna behöver vuxna som tar ansvar

Publicerad:
Uppdaterad:

När jag reser ut och talar om ”Det infantila samhället”, samhället där barnen inte får vara barn och de vuxna inte vill ta ansvar, börjar diskussionen vanligtvis med frågan: Vad kan vi göra?

Rektorn för Maria Elementar i Stockholm har ett bra svar. Hon har förbjudit eleverna att vara piercade på skolan. Hon har dessutom slagit fast att skolan inte vill vara en arena för de ”senaste märkeskläderna, de häftigaste och största örhängena, de kortaste kjolarna”.

Jag har hört att mellanstadieskolor nere i Småland också har förbjudit magtröjor och kort-korta kjolar. Det är utmärkt och inte en dag för sent.

Skolverket har naturligtvis reagerat och tonsäkert uttryckt den rådande vuxen-ideologin: att det nya regelverket på Maria Elementar är en inskränkning av elevernas personliga integritet. Vad skolverket menar på rak svenska är att reglerna på Maria Elementar är felaktiga eftersom varje tonåring inte får bestämma allt själv.

Här kommer en nyhet för Skolverket: om det vore på det viset så skulle all uppfostran, all undervisning bli omöjlig.

För att inte tala om skolplikten som är en fruktansvärd inskränkning av barns personliga integritet.

Rektorn på Maria Elementar, som heter Eva Wikberg, gör ett viktigt påpekande. Hon säger att barnen på skolan måste lära sig etik och etikett. Sådant är inte medfött.

Det är alldeles riktigt. Det är därför vi har skolor.

En av förklaringarna till att vi är så dåliga på att försvara våra barn mot det kommersiella samhället är att vi har köpt en frasradikal ideologi som vill få oss att tro att barn och vuxna inte bara är jämlika utan också jämbördiga: barn vet precis lika bra som vuxna vad som är bra.

Det låter progressivt och fint. I realiteten handlar det om att skola in individerna till konsumtionsenheter tidigt i livet och ge de internationella klädkedjorna och modeföretagen fri tillgång till våra barn.

Och vad tycker tonåringarna själva?

När jag läser inlägg och vittnesmål från tonåringar så ser jag någonting helt annat än den skruvade mediebilden. Tonåringarna är trötta på att deras arbetsplats har förvandlats till modeuppvisning. De längtar efter vuxna som faktiskt tar sitt ansvar och är beredda att sätta stopp för sexualiseringen av skolmiljön.

Det är mesiga vuxna som har åsikter om allt men inte står för någonting som har lämnat över uppfostran till ”Big Brother”, Vecko-Revyn och Hennes & Mauritz.

Carl Hamilton

Publicerad: