Deppa inte - håna trängselavgifterna

KOLUMNISTER

Sossarna fixar fri lejd åt stadsjeeparna.

Jo, det blir den praktiska följden av de så kallade trängselavgifterna.

Biltullarna kom till i samband med ett maktspel som tvingade Göran Persson till bondeoffer under den politiska kohandeln efter förra valet.

Nu genomförs de trots att majoriteten av befolkningen i kranskommunerna och innerstan är emot.

Trängseln i Stockholmstrafiken är bitvis vidrig, men i alla fall demokratisk. Det vet alla som suttit och slirat med kopplingen vid Skanstull en fredag eller ägnat 45 minuter åt att köra Strandvägen mellan Djurgårdsbron och Norrmalmstorg vilken dag som helst.

Pappas pojkar i larviga cabbar har trängts lika mycket som hantverkare i pickuper, SUV:ar och familjebilar och lastbilar och fordon av alla de slag har köat och tjafsat och väntat vid rödljus och förbannat trängseln. På lika villlkor. De som inte gillat det har kunnat välja andra tider eller lärt sig planera för att slippa trängas.

Nu har miljövännerna med regeringens hjälp lyckats genomföra en klasslag. Just det. En klasslag. Men det har inte ens tomtarna som kallar sig kommunister i vänsterpartiet fattat. Lika märkligt är det att borgarna bekämpar systemet med trängselskatter. De ska ju propagera för över- och medelklassen. Nu sågar de av grenen de sitter på "

Personligen skiter jag i avgifterna. Jag har råd att köra min stadsjeep under kamerorna hur mycket som helst. Men det är synd om ensamstående mammor som måste köra fram och tillbaka genom tullarna för att lämna och hämta på dagis. Och det blir en verklig nagel i ögat på dem som råkar bo så att de måste passera en tull för att komma till jobbet. Maxavgiften 60 spänn om dagen fem dagar i veckan blir 1 200 kronor i månaden. Det är ingenting för miljöpartiets Peter Eriksson som själv kör stadsjeepen Hyundai Santa Fe. (Miljöpartister har vanligtvis de sämsta och äldsta och mest miljöskadliga bilarna). Men 1 200 kronor är mycket pengar på marginalen för vanliga medborgare.

Riksdagens ledamöter - som beslutat om avgiftssystemet - drabbas inte, eftersom de är undantagna från trängselskatt. Både jag och lagstiftarna skulle tjäna massor av tid om systemet permanentades och avgifterna höjdes rejält. Vi skulle slippa trängas med en massa andra bilister.

"Problemet" för mig och makthavarna är att avgifterna är för låga för att vi ska få ha gatorna i lugn och ro. Från och med den 3 januari kommer Skatteverket att ta ut 10 - 20 kronor per passage. Det är en början, men inte ett slut. De som verkligen brinner för systemet kommer att vilja tiodubbla beloppen. I London kostar det idag cirka 110 kronor att köra in till innerstan. Där älskar folk avgifterna, enligt Stockholmsförsökets egen hemsida. Åt vilket håll tror ni de vill dra försöket?

Vi kommer att få se en hel del underliga fordon på gatorna efter nyår, inskaffade enbart för att gäcka miljövänner och skatteivrare.

Vi som har D i körkortet kan köpa en gammal buss över 14 ton och köra fram och tillbaka. Eller skaffa motorcykel. För dem som inte har motorcykelkort finns det fyrhjulingar som är registrerade som motorcyklar men får köras med B-kort. Billigare än bil, smidigare och festligare att köra.

I princip kan man köra vad som helst som drivs med förbränningsmotor förbi tullarna om man hänger på en röd triangel bak och håller sig under 30 kilometer i timmen. Så kallat långsamtgående fordon betalar ingen trängselavgift. De behöver inte ens registreringsskylt: Traktorer, EPA-och A-traktorer, grävmaskiner, bandvagnar, väghyvlar, EU-mopeder med bilkarosser, skördetröskor, jordbruksredskap som går på gengas, asfaltfräsar, lyftkranar, vältar och frontlastare.

Stockholmsförsöket kostar 3,8 miljarder kronor.

Låt oss inte deppa ihop. Låt oss håna det för vad det är: ett löjligt resultat av en smutsig politisk kohandel.

Robert Aschberg

ARTIKELN HANDLAR OM