Huvudet har redan listat ut att något är fel

KOLUMNISTER

Flygplatsen i Newark. Panoramafönster mot Manhattans grådaskiga skyline. Annars som på varje annan flygplats. Fast alldagligare.

De flesta större flygplatser har förvandlats till kultplatser för lyxkonsumtion. Ett altare för Hermès där, ett för Smythsons här. Antika orgiastiker skulle känna sig hemma. Men Newark är Old School. Små hål i korridorväggarna rymmer tråkiga tidningshandlare, tråkiga elektronikkrämare, tråkiga flottyrmunksnasare. Det är som en genomsnittlig vårmarknad i en genomsnittlig mellanstor, mellansvensk stad. Men mindre exotiskt. Allt är beige och grått och av något slags plast, som man hoppas är brandsäkrad. Överallt den säregna, kemiska odören av amerikanskt rengöringsmedel för offentliga miljöer.

Det är rent, praktiskt, ointressant och livlöst. Jag tänker på scenen i ”Vittne till mord”, när en amishjeppe svidar om Harrison Ford i enkel skjorta, enkel stråhatt och enkla byxor, utan detta djävulens påfund, blixtlåset. Amishjeppen tar ett steg tillbaka och tittar för första gången på Fords rollfigur med gillande: ”You look plain, John Book”. Kanske gick han vidare till att formge flygplatser.

Det är därför jag blir så förvånad när jag plötsligt får se en liten nasarnisch som saluför något av intresse. Det syns på långt håll att en del av varorna är riktigt bra hantverk. Inte massproducerat skräp. Inte amatörpyssel av det där slaget som man köper för att stödja fattiga barns skolgång och sedan får smyga ut med någon kväll och lägga i återvinningen, när ingen ser.

Här finns sniderier i härligt massiva träslag. Skirt skurna smycken i ett mjölkigt vitt material med fantastisk lyster. Det finns ett bogmontage av exotisk antilop och en hel del udda prylar av den sorten som ofelbart får nyllet att spricka upp i ett leende.

Ett sköldpaddsskal. En liten leopardmönstrad väska som påminner om mössan Mobutu Sese Seko brukade bära. En brevkniv i det vita materialet.

Som jag nu inser är elfenben.

Handen krafsar ännu förväntansfullt i plånboksfickan, men huvudet har förstås redan förstått att något är fel. Och listat ut den mest sannolika förklaringen. Tittar man snett upp ser man en tv-skärm och på den pågår oavbrutet en masslakt av elefanter. Deras jättelika kadaver jäser och ruttnar orörda, bortsett från de köttiga hål där betarna brukade sitta.

Det jag glor på är tullens varningsmonter, i samarbete med en naturskyddsorganisation. Det får bli en munk i stället.

Dagens byggnad

Berlin Brandenburgs internationella flygplats är Berlins nya storflygplats som skulle ha öppnats 2012. För att ge plats åt bygget flyttades två byar och kostnaden beräknas nu till närmare fem miljarder euro, dubbelt så mycket som funnits i budget. Samtidigt har det framkommit att flygplatsen antagligen bara kan hantera hälften så många resande som tänkt. Efter att ha dömts ut av brandsäkerhetsskäl sköts öppningen först upp till 2013, sedan till 2014. Arkitekterna, byrån GMP, har avskedats.

Dagens fakta

Elefantens snabel är så känslig och exakt att elefanterna använder den till att plocka skräp ur sina ögon.

ARTIKELN HANDLAR OM