Mejla

Elisabet Höglund

Behandlingen av min man spär på misstron

Publicerad:
Foto: Bertil Ericson / TT

Min misstro mot sjukvården bara ökar. Det beror inte enbart på att jag själv höll på att dö i komplikationer efter en mycket riskabel canceroperation i magen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i juni 2011, när ansvaret för mig överläts på en biträdande underläkare som inte ens var klar med sin utbildning. Han upptäckte inte att jag drabbats av bukhinneinflammation och var hårsmånen från att dö, förrän min egen man slog larm och jag blev akutopererad mitt i natten.

Nu är det min man som för några dagar sen blev föremål för en minst sagt absurd behandling – på samma sjukhus i Huddinge, Nordens största sjukhus med enorma resurser. Min man har länge dragits med ett svårtartat ljumskbråck. Han borde ha låtit operera sig för längesen men av rädsla för att bli felbehandlad och dö har han stått ut med ständig värk, förstoppningar, dålig blodcirkulation i högerbenet och en röd och svullen fot. I dag är han svårt handikappad. Jag har länge tjatat på honom att gå till läkare men det skulle till flera akuta smärtanfall (tarmvred?) på vår utlandssemester nyligen innan han insåg att han måste söka vård.

Ljumskbråck är oftast en banal åkomma men Bosse har drabbats både av ett inklämt bråck och ett yttre bråck i höger ljumske, som stoppar upp blodcirkulationen i högerbenet, så att han nästan inte kan gå. När han fick ett fruktansvärt smärtanfall natten till lördag i förra veckan bestämde han sig för att avbryta semestern i Spanien och åka till Huddinge sjukhus sen planet landat på Arlanda.
Väl på sjukhuset förstod personalen att situationen var akut. Han måste opereras. Han lades på en brits. Blodprover togs. Han förseddes med dropp via en kanyl i armvecket. Allt var klart för operation när kirurgen meddelade att han inte vågade operera Bosse. Med tanke på att ljumskbråck som sagt är en banal åkomma som kräver ett ganska enkelt ingrepp så blev jag förvånad. Men kirurgen var ensam och vågade inte göra ingreppet själv. Kanylen drogs ur, droppet kopplades bort och Bosse fick ta taxi hem.

Men innan maken skildes från kirurgen skrev denne ut en remiss till ett sjukhus, som påstods vara bättre på den här sortens bråckoperationer än storsjukhuset Huddinge, nämligen lilla Södertälje sjukhus. När jag kom hem till Sverige några dagar senare granskade jag remissen. Det var något som inte stämde. Remissen hade skickats till en klinik som låg på en helt annan adress än Södertälje sjukhus.

Jag gick in på nätet och googlade på kliniken. Vad fick jag se? Jo, det är en privat klinik specialiserad på skönhetsoperationer, ansiktslyftningar, botoxinjektioner, insprutning av fillers (för ankläppar!), skönhetsbehandlingar med laser, ögonlyft, fettfrysning, behandling av erektionsproblem och nageltrång. Min man med sina svårartade ljumskbråck med åtföljande förstoppning i tarmen, dålig blodcirkulation i benet och hot om kallbrand i högerfoten hade alltså remitterats till en klinik för skönhetsoperationer!
Hur får en läkare behandla en patient som söker akut för en skada som kan vara livshotande om den leder till tarmvred? Jag tog kontakt med en överläkare på Huddinge, som såg till att remissen kom till rätt sjukhus. Förut var mitt förtroende för Stockholms sjukvård noll. Nu är det minus noll.

Vad har hänt med Sverige?

Foto: TT

Vad är det för land vi lever i, när ambulanspersonal nu kräver att få samma säkerhetsutrustning som Nationella insatsstyrkan? Facket kräver att ambulanspersonal som kommer först till en olycks- eller brottsplats ska ha rätt att bära kravall­hjälmar, skottsäkra skyddsvästar, gasmasker och benskydd. Annars är deras ­säkerhet inte tryggad. Det talas också om att ambulanspersonalen ska indelas i ”taktiska enheter”. Jag har alltid trott att vi befinner oss i Sverige och inte i Syrien men jag har tydligen fel.

”Med alla tillgängliga medel”

Foto: BJÖRN LINDAHL
-

Statsminister Stefan ­Löfven lovade i fredags att ”med alla tillgängliga medel försvara vårt territorium”. Det sa han när ÖB presenterade sina nu ännu säkrare ”bevis” för att en utländsk ubåt under oktober månad kränkt svenska vatten. Jag undrar om Löfven inte lovar för mycket. Det finns ju inga ”tillgängliga medel” i det svenska försvaret. Det avslöjade ÖB i början av förra året när han talade om ”enveckasförsvaret”. Sveriges militära resurser räckte inte till att försvara landet i mer än en vecka. I höstas visade heller inte marinen att man hade några resurser att vare sig tvinga upp eller sjunkbomba någon ubåt.

Av: Elisabet Höglund

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN