Kärnkraften lever

För 29 år sedan bestämde svenska folket att kärnkraften skulle bli en tillfällig lösning.

I går stod det oändligt klart att så inte blir fallet.

Kärnkraften lever.

Lena Mellin.

Den statliga energijätten Vattenfall kom i går överens med Industrikraft om att bygga minst en ny kärnreaktor.

I uttalandena från bolagen talas visserligen även om andra alternativ, exempelvis biomassa. Men att det är ett nytt aggregat, till en kostnad mellan 40 och 60 miljarder kronor, det är frågan om står utom all tvivel.

Det här är en stor nyhet, en historisk överenskommelse. Men när den socialdemokratiska partikongressen som av en händelse diskuterade kärnkraften i går nämndes den inte alls. Märkligt? Det kan man lugnt säga.

Slut om tio år

Den nya reaktorn ska ersätta ett av Vattenfalls aggregat i Forsmark eller Ringhals när deras livslängd är slut om ungefär tio år.

Industrikraft ägs av fem elslukande giganter på den svenska arbetsmarknaden. Boliden, Eka Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA.

De vill ha så billig el som möjligt. Eller som det heter på deras språk, ”energi till konkurrenskraftiga priser”.

Uppenbarligen tror företagen inte att dagens elmarknad kommer kunna leverera det. Trenden är nämligen tydlig. I stället för att köpa el producerar bolagen den i delvis egen regi.

Den nya reaktorn är inte det enda exemplet. Ett annat är SCA som tillsammans med norska Statkraft projekterar en vindkraftspark med 450 propellrar i den norrländska skogen.

Förmodligen ska man vara glad för det. Utan billig el till den elintensiva industrin finns risk att jobb i de svenska basnäringarna försvinner. Eller rättare sagt, flyttar dit produktionen är billigare.

Men man kan också fälla en tår. Det engagemang som föregick folkomröstningen om kärnkraft var enormt. Men det var förgäves. Kärnkraften skulle bli en historisk parentes men blev relativt billig och koldioxidfri el.

Inget stöd från staten

Efter folkomröstningen bestämde riksdagen att kärnkraften skulle bara borta 2010, det vill säga nästa år.

Därefter har man backat steg för steg. Så sent som i februari försvann förbudet mot att bygga ny kärnkraft efter en överenskommelse mellan de fyra regeringspartierna. Dagens tio reaktorer kunde ersättas om någon var villig att betala för det. Något stöd från staten skulle det däremot inte bli.

Nu har alltså den förste intressenten anmält sig. Blir det fler? Det beror på hur elpriset utvecklas.

Sverige hade tolv reaktorer. Två i Barsebäck är nerlagda. Hur många av reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn som kommer att ersättas kan ingen veta. Utom att det blir minst en.

Nära tre decennier efter den upprivande folkomröstningen kan man konstater att det var ”Kärnkraft, nej tack” som blev en parentes. Inte kärnkraften.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM