Mejla

Kristoffer Bergström

Slopa mikro och toaborste, in med mörkt glas och spretiga växter

Örter är ute, numera gäller avokado, rödlök och kronärtskocka

Du som inte tror på magi bör åka till Jysk. För 600 kronor säljs ett svart bord som genom ett trollslag blir mörkare om du tänker på det.

Jag lärde mig om den tunna metallkonstruktionen av en stajlist vars tjänster ingick i mäklararvodet när lägenheten skulle säljas. Hon svepte genom rummen och beordrade bort det mesta.

Bär ut mattor och möbler, slopa mikro och toaborste. In med mörkt glas och spretiga växter. Tavlor ska sänkas, oklart varför, och den dyrare kuddsorten inhandlas och ges karateslag upptill, så att två rävöron formas.

 

En kaffebryggare får liv om den står diagonalt. Sängkappa är nödvändigt. Örter är ute, det sa hon med eftertryck, för numera gäller avokado, rödlök och kronärtskocka.

– Och håll dig till grått, blått och möjligen svagt grönt. Du behärskar inte rött.

I sovrummet behövdes ett avlastningsbord. Detta lämnades litet utrymme att kompromissa med.

Jag invände att möbler är dyra och mitt behov av avlastning litet, att jag sällan finner mig med full famn invid sängen. Då visade hon ett lågprisalternativ vars kvalitetsbrister inte syns på bild, ett som efter fotografering och visning har fyllt sitt syfte och kan säljas vidare eller kasseras.

 

Foto: JYSK
Avlastningsbordet från Jysk som stajlisten inte förmådde Kristoffer Bergström att köpa.

 

Björn Wellhagen, vd på Mäklarsamfundet, har följt piffarbranschens resa de senaste femton åren, från obefintlig till mångmiljonindustri. Nästa steg går att skönja i amerikanska storstäder där objekten inte bara fräschas upp till steril likriktning utan säljs med plädar, rävöronskuddar och snedställda kaffebryggare inkluderade.

Som symbol för vårt köpsamhälle är lägenhetsstajling svårslagen. Det kostar uppåt 35 000 kronor att få sitt möblemang magasinerat och ersatt under försäljningen. Det är pengar upp i rök, pengar för att generera pengar. Hade köpare och säljare kommit överens ändå skulle de kunna dela på de extra tiotusingarna och vinna båda två.

Men det sker inte.

Inget tyder på att utvecklingen mattas av, för åsikter är irrelevanta, stajling funkar, punkt.

– Om du tittar på bostadsannonser kan du se samma snittblommor och samma soffor på flera bilder. Det är för att man får mycket mer betalt när man stajlar, säger Björn.

Han skrattar till.

– Världen är konstig. Det är bara att inse.

 

Hela mitt väsen vill trotsa instruktionerna, men det är förtvivlat svårt att vara avantgardistisk på Plantagen. Ska jag som ställningstagande köpa suckulenter? Jag är lika styrd av marknaden som alla andra, jag vill också få bra betalt.

Så jag väljer det spretigaste. Jag köper grönsaker och arrangerar dem. Jag viker handdukar luftigt och lägger en grov borste på badkarskanten, fast jag inte är säker på dess funktion. Men vid bordet tar det stopp. Jag kan inte förmå mig att handla en pjäs som ska betittas och slängas.

Jag överväger det men fylls av mörker.

Ser det svarta bordet mörkna.

Plågas av konsumtionens olidliga lätthet.

En avokado ska inte ätas, en tavla inte utmana, en avlastningsmöbel inte avlasta.

Visning kommer. Mäklaren har sagt att jag borde kunna få 2,7 miljoner, men det blir 2,5. Jag blir besviken och självkritisk. Tänk om det var mitt fel.

Eller tänk om det var motsatsen, att spekulanterna var dåligt pålästa på trender, att de var bakåtsträvare som saknade en kruka oregano.

avKristoffer Bergström

ARTIKELN HANDLAR OM